4a Hedersvåld och könsstympning
Mognad och livsutrymme – främjande och förebyggande arbete i grundskolan för att motverka hedersvåld och förtryck
Mognad och livsutrymme är ett stödmaterial för hur grundskolan, som når alla barn, kan arbeta främjande och förebyggande för att motverka hedersrelaterat våld och förtryck. Materialet syftar till att främja jämställdhet och består av framtagna lektioner som kan integrerats i ordinarie skolämnen.
De tolv lektionerna utgår från skolans uppdrag och värdegrund, skolverkets rekommendationer med barnkonventionen som utgångspunkt. Teman som berörs är bland annat underlivet, barns rättigheter, pubertetsutveckling, myten om mödomshinnan och tvångsäktenskap.
– Barn vill prata om detta. De vill veta mer om lagar, kroppen och underlivet, berättar, utvecklingssamordnare mäns våld mot kvinnor och hedersrelaterat våld och förtryck, Maha Eichoue, vid Länsstyrelsen i Östergötland. Och kunskapen är inte sällan
Materialet har prövats med både äldre och yngre barn. Responsen skiljer sig åt, men intresset och engagemanget är lika stort. Materialet ger goda möjligheter att fånga upp barnens frågor samtidigt som frågeställaren kan förbli anonym.
– Det får att arbeta förebyggande och med tidiga insatser kring dessa frågor, betonar Maha Eichoue, utvecklingssamordnare. För det är i arbetet med barn och unga som vi kan göra förändringar.
http://www.lansstyrelsen.se/Ostergotland/Sv/publikationer/2015/Pages/mognad-och-livsutrymme.aspx
Vi behöver bli bättre på att våga fråga om kvinnlig könsstympning
Amelmottagningen som ligger i Södersjukhuset i Stockholm är Sveriges enda mottagning för könsstympande kvinnor. Hit kan kvinnor komma utan remiss för att ta del av medicinsk expertis eller för att få prata om sin situation. Mottagningen arbetar även med att sprida kunskapen till alla aktörer i samhället för att kunna hjälpa de drabbade tidigare och för att förebygga nya fall.
Könsstympning kan vara olika ingripande men innebär alltid delar av de yttre könsdelarna skärs bort hos kvinnan eller flickan. Ingreppet för oftast med sig hälsokonsekvenser såsom återkommande urinvägsinfektioner, ihållande smärta, svårigheter att bli med barn och förlossningskomplikationer och framför allt begränsade möjligheter till sexuell njutning.
Könsstympning är utbredd i många länder i Afrika och det är i totalt ett trettiotal länder som stympningen förekommer. I Sverige bor det många kvinnor från Somalia, Egypten, Eritrea, Etiopien, Sudan och Gambia vilkett är länder med hög förekomst av könsstympning.
– Vi behöver bli bättre på att ställa frågor om könsstympning, betonar Bita Eshraghi, specialistläkare Gynekologi och obstetrik vid Amelmottagningen. Dels finns det hjälp att få som kan underlätta för kvinnorna, men också för att om vi känner till könsstympningen har vi lättare att förstå kvinnors situation och kan ge bättre stöd.
Trots att fler och fler länder har lagstiftning mot könsstympning gör lokala sedvänjor och traditioner att förekomsten fortsatt är mycket hög. I vissa länder är mer än 80 % av kvinnorna könsstympade.
Hur kan detta få fortgå? Historiskt har det handlat om att kontrollera kvinnors sexualitet. Och i länder där stympningen är som mest spridd handlar det om sedvänjor som gör att icke omskurna kvinnor riskerar att inte bli bortgifta. Och att inte bli gift handlar det om att överlevnad, då saknar många kvinnor försörjning.
Bita Eshraghi beskriver att även som gynekolog i Sverige ber varannan patient om ursäkt under gynundersökningen. Hon får också ofta höra att man tycker synd om henne för att hon är gynekolog.
– Kvinnor skäms för sina underliv, reflekterar Bita Eshragi. Man tycker att det är smutsigt eller behöver ändras på.
Ett extremt exempel på det är intim kirurgi, vilket innebär att kvinnor som upplever att de inre blygdläpparna inte ser ut som de vill. De låter då en privat plastikklinik operera bort dem.
Ladda ner presentationen: 4A Kvinnlig könsstympning
Ladda ner presentationen: 4A Mognad och livsutrymme