”Det finns en bild att folk är lite dumma om de tror på gud”

Första åhörarfrågan på seminariet ”Religion i ett religionsfritt samhälle?” reder ut ett vanligt missförstånd om religionsfrihet. Är det frihet från religion eller frihet att utöva religion? Maria Klasson Sundin är doktorand i religionsfilosofi på Uppsala universitet berättar om artikel 14 i barnkonventionen som ger barn rätt att utöva sin religion och föräldrar rätt och skyldighet att vägleda barnet.
– Men alla länder har olika historia och det är inte konstigt att vi i Sverige i första hand tänker på religionsfrihet som frihet från religion.

Michael Einhorn, Rohid Nematullah, Gursimer Singh och Sarah Beg från Tillsammans för Sverige berättar om egna och vänners erfarenheter av att bli retad, ifrågasatt eller osynliggjord på grund av sin religion. De berättar om att bli kallad för terrorist, hur det känns att hela tiden behöva förklara varför man inte firar jul, att ta av sig religiösa attribut för man är rädd att bli attackerad på stan.

Tillsammans för Sverige är ett Arvsfondsfinansierat projekt på Fryshuset. Det går ut på att sprida kunskap om hur det är att vara troende som ung, och skapa dialog mellan olika religioner och om dem. Panelens uppfattning är att det finns en norm som säger att religion är något privat; det är okej att vara religiös bara du inte pratar om det så mycket.
– Det är nästan mera skämsigt att fråga om någons religion än om någons sexliv, säger Maria.
– Våga fråga, säger Gursimer, men ifrågasätt inte. Många vill gärna berätta. Men formulera er på rätt sätt!

Det är viktigt för ungdomarna från Tillsammans för Sverige att visa att det går att samarbeta och leva sida vid sida även om man tillhör olika religioner. Deltagarna på scenen representerar olika religioner. Men Sarah understryker att det inte betyder att hon representerar alla judar eller att alla judar är som hon. Michael håller med.
– Man ska inte stoppa folk i olika fack. Jag är jude, jag är Stockholmare, jag är laktosintolerand och jag är AIKare.

En åhörare undrar vad som konkret behöver ändras i samhället för att barn och unga med olika religiös bakgrund inte ska bli exkluderade. En viktig sak är hur vi använder språket, menar Sarah.
– Behöver det heta påsklov, till exempel? Det kanske kan heta vårlov?