Ge rasismen rött kort!

-Kul att jag kan sätta lite färg på det här evenemanget och dra ner lite på åldern!

Så inleder Tatiana Håkansson från Ungdom mot Rasism sitt anförande på stora scenen, iförd en röd t-shirt med texten ”Ge rasismen rött kort!”. Hon reser runt i landet och föreläser om rasism.

–Kunskap är makt. Därför är det viktigt att definiera vad rasism är – maktstrukturer där människor värderas olika och vissa får fördelar i samhället och andra inte – att synliggöra problematiken kring rasism och hur man motarbetar den.

–Nu kommer jag att prata om något som många tycker är jättejobbigt. Men jobbigast är det faktiskt för den som utsätts. Jag är en av dem, fortsatte hon.

Samhället är uppbyggt av vita heterosexuella män för vita heterosexuella män.

Det pratas inte så mycket om rasism i Sverige, anser hon. Men vi har ett problem med att det finns rasism i samhället.

Nu ska ni få hänga med mig lite i min vardag, säger Tatiana och berättar hur hon blir stoppad av polisen som undrar vad hon gör ute på kvällen. Hur hon inte har något foto på sitt cv eftersom bilden gör att hennes ansökan hamnar i papperskorgen. Och hur hon ständigt stoppas i säkerhetskontrollen när hon reser.

Hur hon kommer hem på kvällen och sätter på tv:n. Då är det chokladbollsdebatt med en panel bestående av endast vita svenskar. Sen är det internet där folk berättar hur ful hon är och vad de ska göra med hennes livlösa kropp.

–Det finns inget stopp. Var jag än befinner mig upplever jag rasism.

Föräldrar som förstår och tar hennes upplevelser på allvar har varit hennes stöd i tillvaron.
Tatiana menar att det handlar om fördomar.

-Titta hur jag ser ut! Jag har eget företag och pluggar på universitet. Men när folk möter mig kommer min hudfärg före det jag har innanför pannbenet.

När någon i publiken invänder att även vita ungdomar kan diskrimineras utifrån exempelvis klädsel har Tatiana svar på tal.

–Ja men när det gäller rasism måste ni faktiskt ge tolkningsföreträde åt den som vet hur det är att vara utsatt.

Flera i publiken delar med sig av sina egna erfarenheter och slutordet går till en annan kvinna:
–Vi ska aldrig vänja oss! Men vi kan fortsätta ploga vägen, oavsett om vi är vita eller bruna.