Långsiktiga konsekvenser av barnmisshandel

Vi behöver bli bättre på att organisera behandlingen av barn som har blivit utsatta för våld eller övergrepp. Till exempel skulle barnpsykiatrin kunna ta emot fler av dessa barn, sade professor Carl-Göran Svedin under sin föreläsning.

Studier visar att majoriteten av de barn och unga som utsätts för omsorgssvikt, familjevåld, fysisk misshandel och sexuella övergrepp riskerar att drabbas av fysiska och psykiska effekter på både kort och lång sikt. Det berättade Carl-Göran Svedin, professor i barn- och ungdomspsykiatri, under sin föreläsning med rubriken Långsiktiga konsekvenser av barnmisshandel och behov av tidiga interventioner.

För de allra minsta barnen, sade Carl-Göran Svedin, kan en svår hemsituation med stark eller upprepad stress vara skadlig för hjärnans utveckling. Det handlar om rent fysiologiska förändringar, som bland annat kan få till följd att barnet senare i livet blir ständigt aktiv och får problem med att integrera ny kunskap. Tidig stress i livet, till exempel i familjer där föräldrar beter sig irrelevant och oförutsägbart, kan också försvåra anknytningen mellan barn och förälder.

Claes-Göran Svedin, professor i barn- och ungdomspsykiatri

Claes-Göran Svedin, professor i barn- och ungdomspsykiatri

Han redogjorde också för statistik över familjevåldet. I familjer med våld mellan föräldrar är risken för att också barnet ska utsättas för våld cirka 15 gånger större än bland andra familjer. En väldigt viktig kunskap för dem som arbetar med att förebygga eller förhindra våld mellan föräldrar, sade han.

Barn och unga som upplever våld mellan närstående kan bland annat drabbas av huvudvärk, sömnsvårigheter, aptitlöshet, depressioner och mardrömmar. De blir mer utsatta för mobbning än andra barn och uppvisar ofta en klar psykisk ohälsa. Hur stora effekterna blir påverkas bland annat av närheten till våldet, barnets personlighet och graden av våld.

Numera anmäls ungefär 11 000 fall av misstänkt barnmisshandel till polisen. De barn som blir direkt utsatta för våld kan få både övergående och permanenta fysiska skador, som exempelvis ”shaken baby syndrome”. I högre grad än andra barn uppvisar de också attitydproblem, aggressivitet och sämre skolprestationer. Typiska långtidskonsekvenser är associalitet och antisocial personlighetsstörning.

Under 2010 anmäldes ungefär 4 000 fall av sexuella övergrepp till polisen. Det innebär en ökning jämfört med tidigare. Vilka konsekvenserna blir för det enskilda barnet beror bland annat på barnets ålder vid tidpunkten för övergreppet. Bland de som utsätts i tonåren är det särskilt vanligt med konsekvenser i form av självskadebeteende, missbruk, depression och tillbakadragenhet, berättade Carl-Göran Svedin. Risken för att dessa kvinnor ska drabbas av psykisk ohälsa som vuxna är 2-4 gånger högre än för kvinnor i allmänhet.

Samhället har med andra ord ett stort ansvar för att tidigt upptäcka och behandla de barn och unga som blir utsatta för omsorgssvikt, familjevåld, fysisk misshandel och sexuella övergrepp.

–Enligt barnkonventionen har barn och unga rätt till hjälp och behandling, sade Carl-Göran Svedin. Men vi lever inte upp den regeln i Sverige på grund av hur vi är organiserade. Barnpsykiatrin ger inte längre så stor plats för barn utan diagnos, och de här barnen har inte alltid diagnos. Vi kan alla fundera över vilken hjälp vi ger till de här barnen och vilka metoder vi använder.