Barns känslor vid migration ett outforskat område

Att migrera och anpassa sig till ett annat land är en lång och ofta svår process, där upplevelser och känslor genomgår olika faser och kan skapa djupa konflikter i familjen. Men hittills saknas svensk forskning om barnens upplevelser i den processen.

En som har tagit tag i detta är Rihyad Al Baldawi, överläkare, specialist i psykiatri och vd för Orienthälsan. Han har skrivit boken ”Den okända resan”, som beskriver anpassningsprocessen och hur den framför allt drabbar barn.

Förlorad identitet

Det är en resa som innefattar separation, uppbrytning och rotlöshet och i slutänden ett möte med ny kultur och ny socioekonomisk organisation.

Tiden från det att familjen lämnar sitt hemland till dess den får uppehållstillstånd kan sträcka sig upp till tio år. Under den perioden kan ett barn bli uppryckt från plats, kamrater, skola och släktingar ett otal gånger genom flytt till land efter land.

Rihyad Al Baldawi berättade om hur detta påverkade en flicka:

-Hennes resa gick genom fem länder under en tioårsperiod. När familjen slutligen fick uppehållstillstånd i Sverige hade hon förlorat sin identitet. I skolan räckte det med en enda, mindre konflikt för att hon skulle bryta ihop.

Barnen saknar stöd

Under sex år har Rihyad Al Baldawi intervjuat barn och deras föräldrar efter det att de fått uppehållstillstånd i Sverige. Intervjuerna ger en komplicerad bild av hur anpassningsprocessen påverkar barn och föräldrar.

Medan föräldrarnas första halvår präglas av hopp och förväntan samt känslor av triumf över att ha klarat den långa resan känner barnet mest saknad och nostalgi. Resan är slut, men de saknar sina kamrater, fotbollslaget eller en äldre släkting. Inte heller kan de vända sig till föräldrarna, som är inne i den euforiska fasen och varken kan eller vill konfronteras med negativa känslor.

I Rihyad Al Baldawis undersökning ville hela 64 procent av barnen vända sig till någon annan än föräldrarna för att få stöd. Men vem? Varken skolan, barn- och ungdomspsykiatrin eller andra vuxna har den beredskap och kunskap som krävs i en situation som denna.

Olika faser skapar konflikter

Efter cirka ett halvår förändras de vuxnas känslor. Kraven på anpassning och på att hitta ett arbete, att lära sig ett nytt språk och en ny kultur, väcker tvivel på framtiden och den egna förmågan. Och efter ytterligare två – tre år kan föräldrarnas anpassningsprocess antingen sluta i passivitet och depression eller mental återhämtning och aktivitet.

Samtidigt som föräldrarna går in i en fas präglad av negativa känslor och bristande framtidstro har många barn börjat återhämta sig, träffat nya kamrater och kanske finner sin plats i skolan. Gapet mellan barn och föräldrar skapar konflikter.

Dags att lyssna på barnen

Rihyad Al Baldawis uppmanade till fortsatt forskning om barnens upplevelser vid migration.

Rihyad Al Baldawi, överläkare, specialist i psykiatri och VD Orienthälsan

Rihyad Al Baldawi, överläkare, specialist i psykiatri och VD Orienthälsan

-Den påverkar såväl barns och vuxnas psykosociala utveckling som familjestrukturen. Det finns redan forskning om de vuxnas upplevelser. Nu måste vi lyssna på barnen och deras egna tolkningar av den långa resan.