Samordnade insatser stärker förtroendet

Ur barnets perspektiv måstes det värsta vara att inte bli sedd, att sända ut signaler som ingen märker. Vi vuxna måste bli bättre på att se.

Det sa barnläkaren Lars Gustavsson på ett av tisdagens seminarium: Vad gör mest ont – i dag och på sikt? Med på seminariet var Staffan Janson från Barnrättsakademien och temat visade sig i hög grad engagera deltagarna på det fullsatta seminariet.

Saknas rutiner för stöd

Det blev en diskussion om hur man förvaltar ett barns förtroende och hur man hanterar kontakter med socialtjänsten och andra myndighetsföreträdare.

-Ofta är vi rädda för vad vi drar igång när vi engagerar oss eller gör en anmälan, rädda att vi sviker ett barn som har gett oss sitt förtroende. Dessutom saknas rutiner för hur vi ska hantera detta, sa Lars Gustavsson och fick medhåll av Staffan Janson:

-Det måste finnas en struktur och ett ledarskap som stöttar den person som ställer upp för barnet. Många förskollärare står ensamma, och för det mesta finns ingen krisplan. Av rädsla för att göra fel eller förlora kontakten med barnet avstår man från att ingripa.

Efterlyste barnskyddslag

Sekretessbestämmelser, vårdnadshavare som motsätter sig ett ingripande och vårdteam som tar över kan försvåra eller hindra den personliga kontakten med barnet efter en anmälan. Det finns undantag: I exempelvis Strömstad har man inrättat barnpiloter som barnet får välja själv och som följer med i hela processen, oftast i samförstånd med familjen, berättade en deltagare.

Lagen borde ändras och anpassas efter barnets behov, menade flera deltagare. Lars Gustavsson och Staffan Janson efterlyste en barnskyddslag och konstaterade att det nu var hög tid att införliva Barnkonventionen i svensk lag.

En annan svårighet som togs upp var de vattentäta skott som kan finnas mellan olika kommunala enheter och som försvårar möjligheten för en kontaktperson att följa barnet hela vägen i processen. I Örebro har man löst det genom att inrätta två tjänster som samordnare, i Region Skåne arbetar man just nu fram en handlingsplan för samordning.

Ny generation föräldrar

Diskussionen under seminariet gick senare över till de förändrade livsvillkor som unga familjer lever under i dag. Många föräldrar ställer sig frågande till att behöva ändra sin livsföring på grund av barn, man vill fortsätta som tidigare vilket i sin tur orsakar stress och i värsta fall känslor av vanmakt.

-Det är ett uttryck för vår tid att dagens unga föräldrar ropar efter den ena metoden efter den andra som ska lösa problemet med att samtidigt hantera barn och jobb. Ändå har vi aldrig haft så bra föräldrar som nu, påpekade Lars Gustavsson.

Avslutningsvis var både han och Staffan Janson överens om att mer pengar bör satsas på de generella, preventiva system som faktiskt fungerar idag, som till exempel mödra- och barnavårdscentralerna.

-Det krävs också en bra föräldraförsäkring, en förskola man kan lita på och en arbetssituation som inte generar stress. Kort sagt ett barnvänligt samhälle, sa Lars Gustavsson.

En överlevnadskraft

Han bjöd också på några positiva ord med hopp om framtiden:

-Jag får ofta frågan om jag inte blir deprimerad av att möta så mycket elände. Då brukar jag svara att jag har fått förmånen att i dessa barn möta en enorm överlevnadskraft. Barnen är de centrala spelarna i det här arbetet.