5d Rädda Barnen om nyanlända och barn i ekonomisk utsatthet

Välfärd inte för alla

Åldersövergripande arbete

Maria Soares Lindberg och Madeleine Kaharascho Fridh, Rädda Barnen Sverige

Sammanfattning: Rädda Barnen visar i sin rapport Välfärd inte för alla att minskade satsningar på familjepolitiken försämrar situationen för utsatta barnfamiljer. Vi vill presentera rapporten samt tankar om lösningar. Trots att inkomsterna för barnfamiljer generellt ökar, förstärks inkomstskillnaderna. Försämringarna för många barnfamiljer kopplas tydligt till minskade satsningar inom familjepolitiken. Folkhälsomyndighetens rapport ”Ojämlikhet i psykisk hälsa i Sverige” bekräftar bilden att barn i socioekonomisk utsatthet löper större risk att drabbas av ohälsa.

Beskrivning: Välfärd inte för alla 2019 Vi vill presentera rapporten Välfärd inte för alla samt tankar om lösningar. Många barnfamiljer har fått det ekonomiskt bättre under 2000-talet. Men andelen barnfamiljer som lever i relativ fattigdom  har ökat. År 2017 uppgick andelen till 16 procent av barnhushållen. År 1981 uppmättes den mest jämlika fördelningen av hushållens inkomster under efterkrigstiden. De tre senaste årtiondena därefter har inkomstskillnaderna i befolkningen gradvis ökat, oavsett konjunktur och vilken politik som styrt. Sverige har under de senaste åren haft en snabbare ökning av inkomstskillnaderna än många andra länder.

Rapportens resultat

  • Den ekonomiska familjepolitiken förmår inte längre utjämna ekonomiska skillnader mellan barnfamiljer likt tidigare (här kan vi vara mer specifika i att jämföra årtal).
  • De behovsprövade bidragen såsom bostadsbidraget och underhållsstödet som allra mest skulle kunna jämna ut skillnader, minskar i omfattning och betydelse.
  • Klyftorna fortsatt har ökat mellan de barn som lever i störst ekonomisk utsatthet, och den stora majoritet barnfamiljer som har det bra ekonomiskt ställt.

Rekommendationer: Rädda Barnen rekommenderar utifrån Välfärd inte för alla att:

  • Minskar sårbarheten, genom att öka träffsäkerheten särskilt för barnfamiljer med skulder, ensamstående med underhållsstöd och de utan stadig bostad.
  • Socialstyrelsen utreder och tydliggör innebörden och definitionen av ”skälig levnadsstandard” utifrån barns egna beskrivningar och erfarenheter av deras ekonomiska uppväxtvillkor.
  • Kompensatoriska stöd i kommunerna säkerställs, som till exempel gratis kollektivtrafik, kulturskola för barn och ungdomar och tillgängliga fritids- och lovaktiviteter för alla.

Anknytning till artikel 6: Folkhälsomyndighetens rapport ”Ojämlikhet i psykisk hälsa i Sverige” bekräftar att barn i socioekonomisk utsatthet löper avsevärt större risk att drabbas av olika former ohälsa än andra barn i Sverige. I rapporten Hellre rik och frisk som Rädda barnen bidragit till, konstateras att även omvända förhållandet gäller: Barn som blir inskrivna på sjukhus någon gång under barndomen löper större risk att drabbas av socioekonomisk utsatthet som unga vuxna.” Folkhälsomyndigheten lyfter även diskriminering som faktor som påverkar den psykiska ohälsa negativt. Detta en fråga som är angelägen för många av de barn och unga Rädda Barnen möter. Om Sverige ska kunna leva upp till artikel 6 i barnkonventionen måste samhället tillförsäkra alla familjer en ekonomisk lägstanivå som ger dem förutsättningar att leva ett anständigt liv. Kommissionen för jämlik hälsas slutbetänkande betonar vikten av att återupprätta träffsäkerheten i den sociala familjepolitiken. Rädda Barnen delar denna analys.

Att hitta hem

Åldersövergripande arbete

Sara Granath1 Alexandra Fritszon1, Camilla Ingemarson2

1 Rädda Barnen Sverige 2 Emerga institute

Sammanfattning: För nyanlända barn och deras föräldrar har den första tiden i Sverige stor betydelse. Starten i det nya hemlandet påverkar deras liv på lång sikt, och det är därför viktigt att det blir rätt från början. I Rädda Barnens nya rapport Att hitta hem skildras barnfamiljers erfarenheter av det svenska systemet för mottagandet, samt förslag på förbättringar.

Beskrivning: Rädda Barnen har i samarbete med Emerga Institute tagit fram en studie för att lyfta barnfamiljers röster och erfarenheter av det svenska systemet för mottagande. Syftet är att hitta nya vägar och bättre sätt, för att nyanlända barn ska kunna utvecklas på ett positivt sätt efter ankomst till Sverige. Rapporten riktar sig till alla som arbetar med mottagande, både på kommunal och på statlig nivå. Resultaten från studien sammanfattas i rapporten Att hitta hem. Här skildras vilka utmaningar nyanlända barn och deras familjer står inför, och vad som kunde ha varit annorlunda, och gjort att det blivit delaktiga i samhället snabbare. Den osäkra boendesituationen med många påtvingade flyttar är något som många av barnen och familjerna tar upp som något som försvårar avsevärt för barnen både för att kunna utvecklas i skolan och för deras sociala integration och som, inte oväntat, har haft en mycket negativ inverkan på barnens psykiska välmående. För föräldrarna har det dessutom varit svårt att få en tydlig bild av vad som förväntas av dem som föräldrar och invånare.

Vi har de senaste åren sett att det varit stort fokus på arbetsmarknad och att få nyanlända vuxna i jobb. Däremot ser vi inga satsningar på barns och deras familjers utveckling och etablering.

Viktiga slutsatser från studien:

  • Brist på förståelse från omvärlden av hur ofrivillig flytt påverkar barn och unga både psykosocialt, och vad gäller utveckling, motivation och prestation i skolan.
  • Skolan ger inte alltid nyanlända elever rätt förutsättningar för att kunna nå sina mål.
  • Samhällsinformation är inte alltid anpassad till nyanlända föräldrar vilket gör att ett orimligt ansvar läggs på barnen. Barnen får i många fall översätta eller förklara saker om samhället för sina föräldrar istället för tvärtom.

Anknytning till artikel 6: För nyanlända barn är just starten i det nya landet viktig för barnets fortsatta utveckling både psykiskt, socialt och utbildningsmässigt. I den här studien undersöker vi hur barn påverkas av och hur de upplever förutsättningarna för sitt mottagande. Att just har möjlighet att utvecklas att etablera sig på nytt och att ha förutsättningar för det påpekas som viktigt av både barnen och deras föräldrar.