5b Föräldrastödsprogram för barnets bästa

Föräldrastödsprogram vid utagerande beteende hos barn: effekter, verksamma komponenter samt betydelse för praktiken

Åldersövergripande arbete

Knut Sundell1 Margareta Bolmgren2

1 Statens beredning för medicinsk och social utvärdering – SBU 2 Myndigheten för familjerätt och föräldraskapsstöd – MFOF

Sammanfattning: Barn med utagerande beteende löper hög risk för skolmisslyckande, kriminalitet, missbruk och psykisk ohälsa. Föräldrastödsprogram är ett sätt att förebygga denna negativa utveckling och bidrar därmed till att säkerställa barnets rätt till utveckling i enlighet med artikel 6 i Barnkonventionen. I seminariet presenterar SBU en systematisk översikt om effektiva föräldrastödsprogram för barn 2-9 år. Myndigheten för familjerätt och föräldraskapsstöd kommenterar översikten och leder diskussionen om hur resultaten kan användas praktiskt.

Beskrivning: Alla barn har rätt till liv och utveckling. Barn med utagerande beteende (t.ex., trots som inte är övergående, aggressivitet, att ljuga eller stjäla) har dock högre risk för framtida problem om insatser inte erbjuds tidigt. För yngre barn leder utagerande beteende till konflikter med föräldrar, förskolepedagoger och kamrater. På längre sikt har barn med utagerande beteende högre risk för framtida antisociala beteenden, kriminalitet, missbruk, skolmisslyckande och psykisk ohälsa. Sedan länge finns en rad föräldrastödsprogram vars syfte är att praktiskt lära föräldrar bättre sätt bemöta sina barn. I seminariet presenteras en systematisk översikt som omfattar 154 utvärderingar från hela världen, inklusive 11 från Sverige och Norge. Målgruppen är familjer med barn i åldrarna två till nio år. Resultat presenteras om vilka effekter man ser på universell, selektiv och indikerad nivå respektive i behandling, samt redogör för verksamma komponenter i föräldrastödsprogram. Underlaget för meta-analysen är stort och ger starkt vetenskapligt stöd för att föräldraskapsstöd för denna målgrupp är en verksam insats. Genom att även värdera effekten av olika komponenter i programmen har meta-analysen bidragit med kunskap om vad som ger effekt på olika preventionsnivåer. Med denna kunskap har yrkesverksamma som möter föräldrar och barn ett bättre underlag för att göra informerade val om vilken/a insatser de bör erbjuda i sin kommun för att göra skillnad för barn och föräldrar, och minska risken för negativa utfall i framtiden. För att översätta detta till praktik behövs dock en diskussion med yrkesverksamma om hur resultaten kan användas i deras kontext. Genom seminariet vill SBU och MFoF bidra till en förståelse för hur resultaten kan implementeras i den lokala praktiken, och i förlängningen därmed stärka barns rätt till liv och utveckling.

Anknytning till artikel 6: Barn med utagerande beteende löper hög risk för skolmisslyckande, kriminalitet, missbruk och psykisk ohälsa. Föräldrastödsprogram är ett sätt att förebygga denna negativa utveckling och bidrar därmed till att säkerställa barnets rätt till utveckling i enlighet med artikel 6 i Barnkonventionen

Föräldraskapsstöd för barnets bästa – hur gör man?

Åldersövergripande arbete

Madelene Larsson1 Margareta Bolmgren2, Cecilia Ljung3

1 Länsstyrelsen i Örebro län 2 Myndigheten för familjerätt och föräldraskapsstöd 3 Karlskoga – Degerfors kommuner

Sammanfattning: Stöd i föräldraskapet är en viktig insats för att undvika negativ utveckling för barn och unga. Seminariets fokus är att utforska hur barnrättsperspektivet kan fördjupas i föräldraskapsstödjande insatser. Hur kan och bör barn få komma till tals och bli delaktiga? På vilket sätt kan barnets roll som rättighetsbärare bli en bärande del i stöd till familjer? Hur kan vi använda oss av barns röster i föräldraskapsstödet?

Beskrivning: Enligt Barnkonventionen har föräldrar huvudansvaret för barnets omvårdnad, uppfostran och utveckling och för att barnet får sina behov tillgodosedda. Samhällets olika aktörer ska stötta föräldrarna i detta uppdrag. En förälder som ser sig själv som kompetent och har verktyg för att stärka sitt barn i dennes utveckling är en central faktor för barnets liv och utveckling, men det förutsätter att denne och verksamhet runt barnet har kunskap om barnets rättigheter. Barnet ska ses som en rättighetsbärare med rätt till skydd och stöd samt att bli bemötta med värdighet och respekt. Utgångspunkten är att barn är kompetenta och handlingskraftiga. För att kunna stärka barnets rättigheter anger regeringen att stöd i föräldraskapet är en grundläggande förutsättning. I Nationell strategi för ett stärkt föräldraskapsstöd (dnr S2018/04678/FST) anger regeringen allt föräldraskapsstöd ska utgå från barnkonventionens princip om barnets bästa och att barnet har rätt att fritt uttrycka sina åsikter i alla frågor som rör det. I arbetet med stöd till föräldrar är det därför betydelsefullt att beakta barnets perspektiv på hur en bra föräldrar bör vara och barnets syn på föräldraskapsstöd. Föräldraskapsstöd är en viktig förutsättning för att stärka barnets psykiska hälsa. Sverige kritiseras i FN:s granskning gällande landets höga andel barn och unga med psykisk ohälsa. Familjen är en friskfaktor för barnet och genom vårdnadshavare med kapacitet och verksamheter som kan stärka familjen kan barnets liv stärkas i en positiv spiral.   I en avhandling från 2018 visade det sig dock att trots att föräldrar ofta blir informerade om barns rättigheter i föräldraskapsstödet så är vuxenperspektivet ofta rådande. Vidare såg man att manualbaserade föräldraprogram erbjuder begränsat utrymme för barns inflytande. Seminariets fokus är att utforska hur barnrättsperspektivet kan fördjupas i föräldraskapsstödjande insatser. Hur kan och bör barn få komma till tals och bli delaktiga? På vilket sätt kan barnets roll som rättighetsbärare bli en bärande del i stöd till familjer? Hur kan vi använda oss av barns röster i föräldraskapsstödet? Myndigheten för familjerätt och föräldraskapsstöd, MFoF, och Länsstyrelserna har regeringsuppdrag kring föräldraskapsstöd och presenterar den nationella politiken om stöd till föräldrar. Tillsammans med Karlskoga-Degerfors kommuner diskuterar de sedan hur det praktiska arbetet med föräldraskapsstöd med barnrättsfokus kan se ut. Att använda barnsynen i praktiken innebär ett förhållningssätt från den vuxne gentemot barnet. Samma förhållningssätt kan användas mellan profession och förälder, där utgångspunkten är att förälder respektive verksamhet ömsesidigt tror på varandras förmågor som kompetenta och handlingskraftiga för barnets bästa.

Anknytning till artikel 6: Stöd i föräldraskapet är en viktig insats för att undvika negativ utveckling för barn och unga. En förälder som upplever sig kompetent med verktyg för att stärka sitt barn är en central faktor för barnets liv och utveckling, men det förutsätter kunskap om barnets rättigheter hos förälder och verksamhet runt barnet. I föreläsningen diskuteras hur det praktiska arbetet med föräldraskapsstöd med barnrättsfokus kan ske, på nationell, regional och lokal nivå.