4h Barn i ekonomisk utsatthet och långvarig bostadslöshet

Barn och ungas perspektiv på försörjningsstöd

Åldersövergripande arbete

Anette Bolin, professor socialt arbete Högskolan Väst Emma Ottosson, socialsekreterare försörjningsstöd

Sammanfattning: Forskningsprojekt med syfte att undersöka barn och ungas perspektiv på försörjningsstöd, samt hur verksamheten kan utvecklas för att uppnå kraven utifrån att Barnkonventionen blir lag. Vi vill kunna stödja barns utveckling utifrån både ett ekonomiskt och ett socialt perspektiv.

Beskrivning: Med anledning av att Barnkonventionen blir lag genomförs just nu ett forskningsprojekt på uppdrag av Västerviks kommun, det är ett samverkansprojekt mellan Enheten för arbete och kompentens i Västervik och Högskolan Väst i Trollhättan. Det kommer att bli en stor utmaning för försörjningsstödsverksamheterna runt om i Sverige när Barnkonventionen blir lag, en av anledningarna till detta är att handläggarna som tar beslut om ekonomiskt bistånd mycket sällan träffar de barn i familjer som uppbär försörjningsstöd. Det är problematiskt att ha ett barnperspektiv och att beakta barn bästa i varje beslut. Därför påbörjades detta forskningsprojekt, för att ta reda på hur försörjningsstödsverksamheten i Västervik kan stödja barns utveckling utifrån ett ekonomiskt perspektiv.  24 intervjuer rörande 47 barn (flera syskongruppsintervjuer ingår) som tillhör familjer som uppbär försörjningsstöd i Västervik har genomförts. Något som framkom under intervjuerna var att barnen inte kände sig delaktiga, de frågade varför ingen pratade med dem. Många av barnen upplevde inte att det var brist på pengar som var problemet. Det var att ingen handläggare frågade hur de påverkades av att ha försörjningsstöd, att ingen förstod hur pinsamt det är att säga att man ”går på soc”, att man blir kallad för ”socfall” och att behöva ljuga när man inte kan följa med kompisarna och fika. Många av barnen hade sitt ursprung i Syrien. Deras uppfattning av försörjningsstöd var annorlunda, vi ser en stor kulturell skillnad i svaren från de utlandsfödda barnen. Försörjningsstödet kan göra skillnad, det ger barnen möjlighet att gå i skolan, istället för att behöva arbeta som de gjorde i hemlandet, det berättade några av barnen. Några av de förändringar som vi arbetar just nu med är barnsamtal/familjesamtal för att ge barnen möjlighet att vara delaktiga, erbjuda hembesök till alla barnfamiljer, lättillgänglig information som ska vara anpassad till flera olika åldrar samt utbildning till föräldrar utifrån ekonomi och budget.  Det här arbetar vi med just nu, för det var barnens önskemål, att bli tillfrågade och delaktiga. Vi vill gärna komma och berätta om vårt forskningsprojekt och vår verksamhetsutveckling.

Anknytning till artikel 6: Vår presentation är kopplad till artikel 6 genom att vi arbetar med att stödja barns utveckling utifrån ett ekonomiskt perspektiv. Men också att vi har en önskan att utveckla vår verksamhet till att kunna stödja deras utveckling utifrån fler perspektiv, då främst att ge dem möjlighet att kunna påverka sin egen siuation och deras sociala utveckling.

 

Barnfamiljer i långvarig bostadslöshet

Åldersövergripande arbete

Eva Nyberg, Marcela Puga, Erika Ryttare, FoU-Södertörn; Huddinge kommun

Sammanfattning: Arbetet med barns bostadslöshet, att växa upp i en familj som saknar egen bostad, motiveras av att våra presentationer av barns och föräldrars röster visserligen väckt intresse men knappast någon agens från aktörer med inflytande i bostadsfrågan. Inom ramen för samarbetet mellan Familjecentral och kommunal FoU-enhet vill vi nu komplettera våra tidigare fynd om bostadslöshetens svåra levnadsvillkor för en barnfamilj genom att stödja oss mot barnkonventionens formuleringar om bostadens betydelse för liv och utveckling. Bostaden behöver åter erövra sin position som social rättighet.

Beskrivning: ”Det syns ganska fort att man saknar det nödvändigaste…”  Så uttrycker sig en 12-årig pojke om att leva i en familj som saknar egen bostad i vår studie av denna växande problematik i Sverige. En livssituation med konsekvenser för vardagen som markerar ett allvarligt och stigmatiserande utanförskap. I FoU-Södertörns rapport Bostadslöshet som uppväxtvillkor (2017) presenterade vi hur barn och föräldrar själva beskriver de levnadsvillkor som bostadslöshet medför. Den innehöll också en analys av uppväxtvillkoren inom den sekundära bostadsmarknaden som den bostadslösa familjen är hänvisad till, bostadshotell, korta andrahandskontrakt etc. Socialstyrelsens 5 kartläggningar av hemlösheten i Sverige 1993-2017 visar en kontinuerlig ökning av antalet drabbade barnfamiljer. I den senaste ingår 35000 vuxna hemlösa, med 24000 närstående barn.  Med Barnkonventionen som lag hoppas vi på en större uppmärksamhet på barns boendeförhållanden, som har relevans för artikel 6 med formuleringen av rätten till liv och utveckling. Artiklarna 16 och 27 beskriver också ett hem som en förutsättning för trygghet och god utveckling. I ett nytt projekt fokuserar vi på bostadslösheten som uppväxtvillkor i ett längre perspektiv eftersom problemet blir alltmer långvarigt för allt fler barn. Vi belyser också hur det sociala arbetet ska utformas som ett verksamt stöd till den långvarigt bostadssökande barnfamiljen, och till berörda professionella för att inte överge dessa familjer när kontakten väcker maktlöshet. Vi vill utveckla ett kompensatoriskt stöd med barnfokus. Vår målgrupp studeras med Familjecentralen som arena, av flera skäl. Socialtjänstens förebyggande kurator dokumenterar inte sina kontakter, vilket gör institutionen tillgänglig för familjer som oroar sig för en sådan. “Mörkertalet” bland bostadslösa, identifierat som ett problem i Socialstyrelsens senaste kartläggning, kan därför nås på familjecentralen. Familjecentralen erbjuder kostnadsfria verksamheter som kompenserar utmattade och deprimerade föräldrars brist på resurser. Här står öppna förskolan i centrum, med andra interna och externa professioner som komplement. Familjecentralen Vårby deltar i det nationella hembesöksprogrammet, vilket möjliggör tidig upptäckt av familjer med särskilda behov, tex bostadsproblem. Familjecentralen har också inlett en ny rutin i samarbetet med mödrahälsovården. En fördjupad samverkan med lokalsamhällets förskoleverksamhet ger ytterligare möjlighet till tidig upptäckt av familjer med komplicerade boendeförhållanden. Vår målgrupp blir åldersövergripande då äldre syskon får ta en egen plats i studien och då praktiken omfattar en helhetssyn på familjen. Familjecentralens arbetsmodell med varierade rutiner och kontaktytor gynnar en metodutveckling inom arbetet med barn i svåra livssituationer.

Anknytning till artikel 6: Att långvarigt sakna en egen bostad påverkar alla familjemedlemmar i en barnfamilj. Familjen drabbas av en kollektiv depression.  Föräldrar förlorar sin känsla av kompetens att tillhandahålla rimliga livsvillkor för sina barn. De yngsta barnen utvecklar passivitet och initiativlöshet när föräldrarna inte förmår möta deras krav på uppmärksamhet, medan tonåringens initiala ilska med tiden övergår i hopplöshet och bristande framtidstro. Studier visar att artikel 6 i barnkonventionen behövs som lagtext i praktikens arbete med barns bostadsfråga.