4f Rätten att utvecklas lika – Sambandet mellan grundprinciperna i barnkonventionen

Rätten att utvecklas på lika villkor genom deltagande för att tillgodose barnets bästa. – Sambandet mellan grundprinciperna i barnkonventionen.

Åldersövergripande arbete

Annika Staaf1, Cecilia Grefve Lang2, Nicolina Fransson3

1 Malmö Universitet 2 Karlskrona Kommun 3 OmMej

Sammanfattning: Docent Annika Staaf, Socialchef Cecilia Grefve Lang och Grundare till OmMej Nicolina Fransson redogör för hur vi genom att ge barn och unga rätt att göra sina röster hörda och få sina synpunkter beaktade kan förändra arbetssätt och samverkansformer i syfte att bättre tillgodose barnets bästa. Genom att tidigt kartlägga barns livssituation utifrån barnets eget perspektiv kan grundprinciperna i barnkonventionen synliggöras.

Beskrivning: Föreläsarna lyfter fram och redogör för hur vi genom att ge barn och unga rätt att göra sin röst hörd och få sina synpunkter beaktade kan förändra arbetssätt och samverkansformer. Genom att tidigt kartlägga hur barns livssituation ser ut utifrån barnets eget perspektiv kan grundprinciperna i barnkonventionen, det vill säga artikel 2 (Rätt att inte diskrimineras), artikel 3 (Barnets bästa), artikel 6 (Rätt till liv, överlevnad och utveckling) och artikel 12 (Rätt till inflytande) synliggöras och ge underlag för att utföra det som benämns barnkonsekvensanalyser. Enligt Barnombudsmannen (BO 2018) är barnkonsekvensanalyser ett verktyg för att omsätta barnkonventionen i handling och synliggöra barnets bästa. Med hjälp av barnkonsekvensanalyser kan beslutsfattare arbeta systematiskt och vara försäkrade om att ett barnperspektiv finns med i besluten. En bärande del av BKA är barnets perspektiv och för att kunna ta del av detta perspektiv måste barnets rätt till relevant och åldersanpassad information tillvaratas samt dess delaktighet och rätt att bli hörd beaktas.. Ur föreläsarnas olika perspektiv åskådliggörs vikten av att ge barn rätt till sin egen tolkning och berättelse till skillnad från, och som tidigare studier visat (Hultman & Cederborg, 2014; Rutter & Taylor, 2002), att information om barnen och deras livssituation ofta inhämtas från föräldrar och professionella där barnens egna berättelser ofta inte finns med och i stället argumenteras det utifrån vad vuxna tror är bäst för barnen. Föreläsarna delger erfarenheter från såväl forskningsperspektiv om barntätt och barnkonsekvensanalyser, praktisk erfarenhet från att implementera och tillämpa metoder där barn och ungas perspektiv tidigt får forma arbetssätt och samverkansformer samt erfarenheter av att implementera OmMej. OmMej är en digital tjänst där barn och unga via en digitala verktyg kan kartlägga och berätta om sin situation, nätverk, styrkor och problemområden i vardagen. Appens påståenden berör barn och ungas vardag, familj, nätverk, skola, fritid och har en salutogen utgångspunkt. I det fall barnet anger problem eller upplevda svårigheter fördjupas frågeställningarna och barnet får möjlighet att ange vad som oroar och vad barnet vill ha hjälp med. Syftet är att barn självständigt ska ges möjlighet att rikta myndigheter och tjänstepersoner fokus och samtal till det som barnet upplever som problem och som hen vill ha stöd och hjälp med. Kopplat till appen finns också ett verksamhetssystem där användare kan följa att stöd- och hjälpinsatser riktas till det som barnet vill ha hjälp med och att de ger önskad effekt.

Anknytning till artikel 6: Det är genom att stärka barnens möjlighet till liv, överlevnad och utveckling som barn och unga har möjlighet att faktiskt påverka sin livssituation.Vi vill tydliggöra sambandet mellan de fyra grundprinciperna i barnkonventionen och därigenom understryka att barnets röst och perspektiv behöver stärkas väsentligt vid angelägenheter som berör barn och unga varpå vi då måste finna metoder att bättre ta del av dessa röster.