4c Barn på HVB och SiS

Omsorg och gränssättning av barn på HVB

13-18

Jenny Jakobsson1 Hanna Jarvad1 1 Socialstyrelsen

Sammanfattning: Socialstyrelsen har publicerat ett nytt kunskapsstöd om Omsorg, gränssättning och våldsförebyggande arbete på HVB för barn och unga. Vår presentation utgår från kunskapsstödets innehåll och belyser HVB-placerade ungdomars rätt till omsorg, trygghet, tillsyn och uppsikt samt rätt till delaktighet och självbestämmande. På seminariet beskrivs bland annat personalens ansvar och befogenheter samt hur HVB kan arbeta med omsorg och gränssättning utifrån bästa tillgängliga kunskap.

Beskrivning: Socialstyrelsens nya kunskapsstöd (2019) vägleder HVB i frågor som rör personalens omsorgs- och tillsynsansvar. Utifrån socialnämndens övergripande ansvar för placerade barn och unga är kunskapsstödets innehåll också relevant för kommunernas socialtjänst.

Enligt barnkonventionen har alla barn rätt till liv och utveckling, vilket bland annat innebär rätt till omvårdnad, trygghet och rätt att få ta ansvar och påverka sin situation. När en ungdom placeras på HVB är det personalens ansvar att tillgodose ungdomens behov av trygghet, daglig omsorg, tillsyn och uppsikt samt att främja självbestämmande och autonomi. Barn och unga på HVB har ofta omfattande och komplexa behov och de befinner sig många gånger i en situation där deras hälsa och utveckling har kommit till skada. HVB har ett viktigt uppdrag att ge stöd och skydd för att motverka en fortsatt skadlig utveckling och att skapa trygghet som möjliggör positiva förändringar i ungdomarnas liv.

Under presentationen, som utgår från Socialstyrelsens kunskapsstöd Omsorg, gränssättning och våldsförebyggande arbete beskriver vi hur HVB kan arbeta med kunskapsbaserade omsorgsstrategier som främjar barns och ungas hälsa och utveckling och som utgår från behoven av: – Omsorg och stöd – Positiv uppmärksamhet och bekräftelse – Tydliga förväntningar och konsekventa gränser – Uppsikt och tillsyn – Struktur och förutsägbarhet – Att få ta ansvar och utveckla självständighet Därtill beskrivs de juridiska förutsättningarna för HVB att vidta skydds- och begränsningsåtgärder såsom drogtester, rumsvisitationer och besöksrestriktioner samt för konsekvenser i form av exempelvis utegångsförbud, avdrag på veckopeng och inställda aktiviteter. På seminariet belyser vi också problemet med placeringssammanbrott inom HVB-vården. Forskning visar att sammanbrott och omplaceringar medför otrygghet och instabilitet för de ungdomar som drabbas och att risken för en ogynnsam utveckling ökar. Både HVB och socialtjänst behöver agera för att förebygga placeringssammanbrott och vi ger exempel på hur detta kan göras.

Anknytning till artikel 6: Vår presentation anknyter till Barnkonventionens artikel 6 bl.a. genom att vi belyser: – arbetssätt med syfte att tillgodose grundläggande behov och främja en positiv utveckling för barn vars hälsa och utveckling på olika sätt har kommit till skada – placerade barns rätt till omsorg, tillsyn/uppsikt, omvårdnad, skydd och stöd – placerade barns rätt att få ta ansvar, påverka sin situation och utveckla autonomi

 

Föreläsning om traumamedveten omsorg på Statens institutionsstyrelses särskilda ungdomshem – ett samarbete mellan SiS och Rädda Barnen

Åldersövergripande arbete

Malin Bergman1 Lotta Höjman1, Lovisa Bonerfält2

1 Statens Institutionsstyrelse 2 Rädda Barnen

Sammanfattning: I ett samarbete med Rädda Barnen har Statens institutionsstyrelse infört TMO (traumamedveten omsorg) på de särskilda ungdomshemmen. En uppföljning av TMO-projektet visar att satsningen har lett till ökad kunskap och nya förutsättningar att bättre förstå och bemöta utsatta barn och unga. Traumamedveten omsorg syftar till att ge utsatta barn/ungdomar en upplevd trygghet, positiva relationer och möjlighet att träna på att hantera yttre påfrestningar samt inre känslor och impulser.

Beskrivning: Sedan hösten 2017 arbetar Statens institutionsstyrelse (SiS) tillsammans med Rädda barnen med att införa traumamedveten omsorg (TMO) på de särskilda ungdomshemmen. TMO ger kunskap och beskriver hur professionella tar hand om ungdomar som har komplext trauma. Utbildningen innehåller information om hur hjärnan påverkas av att leva under konstant stress. Med hjälp av en grundläggande traumaförståelse kan vuxna förstå och svara på ungas behov på ett sätt som skapar upplevd trygghet, positiva relationer och goda copingstrategier. Detta främjar ungas läkning och återhämtning efter svåra händelser.[1] TMO har skapats av psykolog dr. Howard Bath från Australien och hans kollega Diane Boswell. I Sverige är det Rädda Barnen som nationellt ansvarar för och driver TMO. SiS ungdomar har oftast ett antisocialt och kriminellt beteende. Självskattningsformuläret ADAD (Adolescent Drug Abuse Diagnosis), visar att de allra flesta också uppger att de varit med om svåra upplevelser i barndomen som övergrepp och våld, psykisk ohälsa, kriminalitet och missbruk hos föräldrar. I Felittis ACE (Adverse Childhood Experiences)-studie[2] tydligörs sambandet mellan traumatiserande händelser i barndomen och fysisk/psykisk ohälsa senare i livet. ACE-testet mäter antalet svåra upplevelser under uppväxten, se nedanstående faktorer:

Dysfunktionell hemmiljö:

  1. Missbruk
  2. Förlust av förälder
  3. Psykisk sjukdom
  4. Våld i hemmet
  5. Kriminalitet 

Misshandel:

  1. Psykisk
  2. Fysisk
  3. Sexuell

Försummelse:

  1. Känslomässig
  2. Fysisk

Varje faktor ger 1 poäng. I en normalpopulation är det vanligast att ha 0 eller få ACE-poäng. När vi gör jämförande uppföljningar med hjälp av barn och ungas egna skattningar av sina behov (med hjälp av ADAD) ser vi att det för ungdomarna placerade inom SiS är vanligast att ha 4 eller fler poäng (se bifogad bild). SiS har följt upp TMO-projektet med hjälp av enkäter. Uppföljningen visar att både psykologer och övrig personal är positiva till TMO. De uppskattar innehållet och formen på utbildningen samt är överens om att kunskapen och synsättet behövs och kan bidra till ett bättre bemötande av barn och unga placerade inom SiS. Målsättningen är att röra sim mot att ställa sig frågan: ”vad har du varit med om?” istället för ”vad är det för fel på dig?” Den första TMO-utbildningen hölls i november 2017 av Howard Bath. Sedan dess har Rädda Barnen hållit två TMO-utbildningar. I skrivande stund har 10 av SiS 23 ungdomshem minst två utbildade psykologer som i sin tur utbildar personalen på sina institutioner, enligt ”train the trainer”-principen. [1] Traumamedveten omsorg, Rädda Barnen, 2018. Författare: Anna Hellberg [2] Felitti & Anda, 1998 och 2010

Anknytning till artikel 6: Traumamedveten omsorg tycks vara gynsammt för barn och unga på SiS särskilda ungdomshem. Väldigt många av dem har erfarenhet av svåra upplevelser och utsatthet i sina liv. Utgångspunkten är barnets rätt till bästa möjliga hälsa och utveckling. I TMO-projektet arbetar SiS i samarbet emd Rädda Barnen för att tillgodose den rätten genom ett förhållningssätt som kan främja barn och ungas läkning och återhämtning efter svåra händelser.