3h För en barndom fri från våld och försummelse

För en barndom fri från våld och försummelse – resultat från BarnSäkert-studien

0-6

Steven Lucas1, 2 Maria Engström1, 2, Anna Berg3, Inga-Lill Hellsing3

1 Institutionen för kvinnors och barns hälsa, Uppsala universitet 2 Akademiska barnsjukhuset 3 Centrala barnhälsovården, Region Dalarna
Sammanfattning: Barns utsatthet för våld och försummelse uppstår när riskfaktorer och sårbarhet väger över skyddsfaktorerna. Genom att minska negativa och öka positiva faktorer kring barnet kan vi således minska risken att barn far illa. BarnSäkert-studien utvärderar en metod inom barnhälsovården för att identifiera psykosociala riskfaktorer i småbarns hemmiljö tidigt och erbjuda familjen hjälp och stöd. Presentationen ger en inblick i problemens omfattning och exempel på familjer som fått hjälp.

Beskrivning: Barns utsatthet för våld och försummelse är ett vanligt folkhälsoproblem i hela världen, även i Sverige. Denna utsatthet försämrar barns fysiska, känslomässiga och kognitiva utveckling – på kort och på lång sikt. Fattigdom, nedstämdhet, extrem stress, risk/missbruk av alkohol och våld i nära relationer är kända riskfaktorer för våld och försummelse. Våld och försummelse uppstår vanligtvis när riskfaktorer och sårbarhet i barnets miljö väger över skyddsfaktorerna. Genom att minska negativa och öka positiva faktorer kring barnet kan vi således helt eller delvis förebygga att barn far illa. I dagsläget finns nästintill inga evidensbaserade metoder inom barnhälsovården för att identifiera barn som lever i miljöer där de riskerar att fara illa. Det medför sannolikt att många barn blir utsatta där möjlighet kan ha funnits att fånga upp riskfaktorer och förebygga våld och försummelse. BarnSäkert-studien utvärderar en metod för att identifiera och bemöta psykosociala riskfaktorer i småbarns hemmiljö som är starkt kopplade till att barn far illa. Arbetssättet bygger på Safe Environment for Every Kid (SEEK)-modellen. SEEK:s syfte är att identifiera psykosociala riskfaktorer i småbarns hemmiljö tidigt och vid behov erbjuda familjen hjälpinsatser. Modellen består av fyra steg: 1) utbildning av BVC-personal i psykosociala riskfaktorer (ekonomiska problem, nedstämdhet, extrem föräldrastress, riskbruk/missbruk av alkohol, våld i nära relationer), 2) erbjudan till förälder/föräldrar att fylla i ett frågeformulär om dessa riskfaktorer vid rutinbesök på BVC, 3) ett samtal om förälderns svar under hälsosamtalet och 4) erbjudande om hjälp och stöd. Denna randomiserade kontrollstudie har engagerat alla barnavårdscentraler (BVC) i Dalarna. BVC matchades parvis avseende antal inskrivna barn och socioekonomiskt index och lottades till SEEK eller kontroll. Arbetet med SEEK-modellen har nu pågått i två år och har nått 24000 barn. Presentationen under Barnrättsdagarna 2020 kommer att ge en övergripande bild av hur vanligt det är att småbarnsföräldrar berättar om att de är oroliga att deras pengar inte kommer att räcka månaden ut, har symtom som tyder på nedstämdhet, upplever extrem stress som förälder, har ett riskbruk av alkohol eller erfarenheter av våld i sina nära relationer. Vi kommer också att berätta om sjuksköterskornas upplevelser av att arbeta med en strukturerad metod att identifiera psykosociala riskfaktorer och om familjer som fått hjälp.

Anknytning till artikel 6: Barnhälsovårdens mål är att främja barns hälsa och utveckling, förebygga ohälsa samt tidigt identifiera och initiera åtgärder vid problem i barns hälsa, utveckling och uppväxtmiljö med utgångspunkt från FN:s konvention om barnets rättigheter. Vår presentation beskriver BarnSäkert, ett forskningsprojekt inriktat på att utveckla verktyg för att hjälpa barnhälsovården att identifiera småbarn som lever med psykosociala riskfaktorer. Målet är att öka alla barns möjlighet till god hälsa och utveckling.