3g Fokus flickor – ensamkommande och förebygga könsstympning

Hur stödjer vi de ensamkommande flickorna?

Åldersövergripande arbete

Petra Rinman, Marie-Anne Karlsson och Maria Stensson, Socialstyrelsen

Sammanfattning: De ensamkommande flickorna har ökat procentuellt sett. Flickorna upplever ofta en större skillnad mellan livet i hemlandet och i Sverige, mycket på grund av att de flesta länder inte är så jämställda som Sverige. Men sammantaget vet vi mindre om flickorna. Därför behöver vi lägga mer tid på att lära, fråga, och för varje beslut fundera över om det gynnar – eller kan hindra – hennes rätt till liv och utveckling.

Beskrivning: Av de ensamkommande barn som söker asyl i Sverige har andelen flickor ökat till 29 procent under 2019. Under augusti var 37,8 procent flickor. De senaste åren har det varit stort fokus på pojkarna, för att de har varit i markant majoritet. Vi har mött dem i samhällets olika verksamheter, sett dem i media och pratat om dem. Kunskapen om flickors specifika behov och situation har inte uppmärksammats på samma sätt. Varje barn är unikt men det finns särskilda faktorer att vara uppmärksam på när det gäller arbetet med asylsökande ensamkommande flickor. Under det här seminariet berättar vi om varifrån de kommer och vad det betyder att de kan ha för erfarenheter med sig. När flickorna kommer till Sverige vet vi att det ofta är i sällskap med någon, några anhöriga eller så finns det någon i Sverige som de uppger att de har anknytning till. Flickor placeras i högre grad än pojkar i familjer som hon har anknytning till från hemlandet. Det är ett exempel på något som kan vara ett hinder, om vi inte samtidigt är uppmärksamma på hur det kan påverka hennes möjligheter i Sverige. Seminariet utgår ifrån Socialstyrelsens förstudie om så kallade nätverksplaceringar samt material om barnäktenskap och människohandel. Seminariet syftar till att informera om de risker som finns i ensamkommande flickors möjlighet till utveckling och uppmärksamma hur socialtjänsten och hälso- och sjukvården kan ge stöd och uppmärksamma barnens behov.

Anknytning till artikel 6:  För de ensamkommande flickorna kan skillnaden mellan livet i det landet hon flytt från och att uppnå ”utveckling” med svenska mått mätt vara stor. De kan ha gifts bort som barn, varit utan skolgång, en del har aldrig tänkt på sig själva som personer med behov eller rättigheter (än mindre uttryckt det). Sammantaget behöver vi uppmärksamma flickornas behov. Vi behöver använda oss av den kunskap som finns, fråga den enskilda flickan och för varje beslut som rör en ensamkommande flicka fundera över om det gynnar – eller riskerar att hindra – hennes rätt till liv och utveckling i Sverige.

 

Mobilisering av unga och förebyggande arbete mot könsstympning av flickor och kvinnor.

Åldersövergripande arbete

Arbresha Rexhepi Jämställdhetsmyndigheten, Unga från organisationer

Sammanfattning: Jämställdhetsmyndigheten har i uppdrag att inventera arbetssätt för att motverka könsstympning av flickor och kvinnor. Workshopen kommer genom ungas röster att behandla frågor utifrån vad unga själva anser är nyckelfaktorer som bör finnas med när vi utformar förebyggande insatser. Med avstamp i ungas egna engagemang kommer workshopen syfta till att skapa dialog om mobilisering, inflytande och delaktighet i det förebyggande arbetet mot könsstympning av flickor och kvinnor.

Beskrivning: Regeringen lanserade 2018 en nationell handlingsplan mot könsstympning av flickor och kvinnor. Handlingsplanen innehåller nya och sedan tidigare beslutade åtgärder med fokus på förebyggande arbete samt ökat stöd till redan utsatta. Jämställdhetsmyndigheten har utöver sitt samordningsansvar för handlingsplanen även två av uppdragen med fokus på effektiva arbetssätt för attitydförändring av och informationsspridning om könsstympning av flickor och kvinnor. Vidare har fritidsverksamheter särskilt lyfts som arenor som ska nås av dessa arbetssätt. Jämställdhetsmyndigheten har genomfört inventeringar av verksamheter som i olika omfattning bedriver arbete mot könsstympning av flickor och kvinnor. Genom inventeringsprocesserna har ett flertal unga framkommit som på egna initiativ eller via andra organisationer bedriver förändringsarbete. Som ett led i detta arbete vill Jämställdhetsmyndigheten visa på den mobilisering av unga som på olika sätt engagerar sig mot könsstympning av flickor och kvinnor. Med bakgrund i myndighetens uppdrag att implementera Barnrätt i praktiken ser vi involveringsprocesser av barn och ungas röster som avgörande för att skapa träffsäkra insatser. För att kunna säkerställa att barn och ungas delaktighet och inflytande blir omhändertaget vill vi anordna en workshop med fokus på ett panelsamtal och medföljande diskussionsövningar. Representanter från målgruppen unga som driver frågor mot könsstympning av flickor och kvinnor kommer att beröra frågeställningar kring hur riktade insatser med syfte att främja hälsa och förebyggande arbete bland berörda målgrupper av könsstympning bör utformas, med unga i fokus.

Anknytning till artikel 6: Anknytning till artikel 6 och andra artiklar: Workshopen kommer att ta sin utgångspunkt ibland annat barnkonventions artikel 6 genom att särskilt belysa barns rätt till omvårdnad och skydd. Med ett fokus på förebyggande arbete dels utifrån att förändra attityder och värderingar kopplat till könsstympning samt förhindra att den skadliga sedvänjan fortsätter praktiseras finns ett tydligt hälsofrämjande perspektiv som beskrivs bland annat i artikel 6. Vidare kommer workshopen att knyta an till artikel 39, 24 och 19 och även 12,13,14,15 med fokus på barns rätt till delaktighet och inflytande.