3f Barn och rättsväsendet

Synen på barnet som rättighetsbärare – Barnombudsmannens genomgång av tingsrättsdomar

Åldersövergripande arbete

Martina Blombergsson och Tomas Agdalen,  Barnombudsmannen

Sammanfattning: För 40 år sedan förbjöd Sverige, som första land i världen, barnaga i uppfostringssyfte. Förbudet placerades i föräldrabalken för att tydliggöra att våld mot barn inte är tillåtet i uppfostringssyfte. Enligt barnkonventionen och den tolkning som FN:s kommitté för barnets rättigheter har gjort av den, är alla former av våld, totalt förbjudet. Vårdnadshavaren får inte använda någon form av våldsam eller förödmjukande fostran. Men hur ser det ut nu – 40 år efter att agaförbudet infördes? Tillgodoses barns rättigheter enligt barnkonventionen när barn utsätts för våld av den person som i första hand ska skydda barnet, föräldern? Under seminariet presenteras Barnombudsmannens egen tingsrättsgenomgång.

Beskrivning: I FN:s Agenda för hållbar utveckling (2030) återkommer också det ansvar som staterna har: ”att förhindra övergrepp, exploatering, trafficking och alla former av våld eller tortyr mot barn (FN, 2015). Sverige erbjöd sig dessutom som första land att bli vägvisarland inom FN:s Globala Partnerskap mot våld mot barn. Och förra året stod också Sveriges regering värd för det första globala toppmötet mot våld mot barn. Den 1 januari 2020 blir barnkonventionen svensk lag vilket kommer att få stor betydelse, både för att det enskilda barnet ska få sina rättigheter tillgodosedda och för synen på barn i samhället i stort. Tidigare utredningar har visat att svensk lag överlag stämmer överens med barnkonventionen men att det finns brister i tillämpningen. Barnombudsmannens årsrapport 2020 har därför fokuserat på tillämpningen av barnkonventionen och att belysa brister i synen på barnet som rättighetsbärare i Sverige. Barnkonventionen som lag kommer att medföra att barns rättigheter och ställning stärks inom rättsväsendet. Men hur ser det ut nu – 40 år efter att agaförbudet infördes? Tillgodoses barns rättigheter enligt barnkonventionen när barn utsätts för våld av den person som i första hand ska skydda barnet, föräldern? Under seminariet presenteras Barnombudsmannens egen tingsrättsgenomgång.

Anknytning till artikel 6: Skydd från alla former av våld måste beaktas inte bara mot bakgrund av barnets rätt till ”liv” och ”överlevnad”, utan även med avseende på rätten till ”utveckling”, som ska tolkas i linje med det övergripande målet, som är skydd av barn. Därmed innefattar konventionsstatens skyldighet ett heltäckande skydd mot våld och utnyttjande som kan äventyra ett barns rätt till liv, överlevnad och utveckling.

 

Barn som bevittnar brott – ett steg framåt med en ny lagstiftning?

Åldersövergripande arbete

Fredrik Selin1, Ulf Hjerppe1, Åsa Källström2

1 Brottsoffermyndigheten 2 Örebro universitet
Sammanfattning: Enligt artikel 6 i barnkonventionen har barn rätt till utveckling. Det kräver bland annat att de får skydd, kärlek och trygghet. Många barn lever med våld i familjen. Nu föreslås att det ska bli straffbart att låta ett barn bevittna brott i nära relationer. Under det här seminariet berättar Brottsoffermyndigheten om vad lagförslaget innebär och vad det kan få för konsekvenserna för barnet att bevittna brott.

Beskrivning: Artikel 6 i barnkonventionen tydliggör barns rätt till utveckling. För att det ska vara möjligt behöver barn bland annat få skydd, kärlek och trygghet. Ungefär vart tionde barn i Sverige uppskattas bevittna fysiskt våld i familjen någon gång under sin livstid. Forskning visar att bevittna våld i familjen påverkar barns psykiska och fysiska hälsa. Sedan 2006 har barn som bevittnat brott rätt till brottsskadeersättning och de betraktas som brottsoffer enligt socialtjänstlagen. Det har under lång tid poängterats att barnens rättigheter behöver stärkas. Nu finns en utredning med förslag på hur en sådan kriminalisering skulle kunna se ut. Brottsoffermyndigheten kommer under seminariet att berätta hur det nya lagförslaget ser ut och vad det kan innebära för att ge barn upprättelse, stöd och skydd. I dag betraktas barnen som vittnen av det brott som begåtts av en förälder mot den andra. Lagförslaget kommer att leda till att barn får komma till tals som målsägande och på så sätt få möjlighet att påverka sin situation. En kriminalisering har även en stark normerande effekt och förhoppningsvis kan det bidra till att förebygga våld eller andra brottsliga handlingar som barn lever med. Under seminariet medverkar även Åsa Källström, professor vid Örebro universitet, som forskar om barns och ungas upplevelser av våld, med huvudfokus på våld i familjen. Hon kommer att presentera vilka konsekvenser våldet kan få för barnen på kort och lång sikt. Konsekvenserna för barnen kan också se olika ut beroende på deras ålder. Det finns också exempel på att barn har försökt berätta för vuxna om sin utsatthet, men att de inte blivit lyssnade på. Detta är någonting som Åsa Källström kommer att belysa.

Anknytning till artikel 6: Artikel 6 i barnkonventionen innefattar bland annat barns rätt till skydd, kärlek och trygghet. Ungefär vart tionde barn i Sverige uppskattas bevittna fysiskt våld i familjen, vilket påverkar deras psykiska och fysiska hälsa. Det är därför viktigt att barnen uppmärksammas och får stöd. De har också rätt att få sin röst hörd och påverka sin situation. En kriminalisering på området skulle kunna bidra till detta.