3b barns delaktighet i föräldraskapsstöd och i klinisk praktik

Barns rätt till skydd och delaktighet i föräldraskapsstödet

Åldersövergripande arbete

Hetty Rooth, ChiP forskargrupp Mälardalens Högskola

Sammanfattning: Kurser för föräldrar ingår i samhällets föräldraskapsstöd med syfte att förverkliga Barnkonventionens artikel 6 om barns rätt till liv och utveckling. Jag har i min forskning studerat kurserna, Alla Barn i Centrum (ABC) och Connect (u). Resultaten visade att barns rättigheter inte nämndes i manualerna och under kurserna. Generellt dominerade barns skydd över barns delaktighet. Slutsatsen var att barns erfarenheter behöver föras in i föräldraskapsstödet för att förverkliga barns rättigheter.

Beskrivning: Regeringens nationella strategi för ett stärkt föräldraskapsstöd (2018) framhåller vikten av att arbeta rättighetsbaserat med utgångspunkt från barnens perspektiv.  ”Insatser som berör barn, tex. föräldraskapsstöd, ska utgå från barnkonventionens princip om barnets bästa och att barnet har rätt att fritt uttrycka sina åsikter i alla frågor som rör det. I arbetet med stöd till föräldrar är det betydelsefullt att beakta barnets perspektiv på hur en bra föräldrar bör vara och barnets syn på föräldraskapsstöd” (Socialdepartementet, 2018). Föräldraskapsstödet syftar i grunden till att säkerställa barns överlevnad och utveckling, som det uttrycks i Barnkonventionens artikel 6. Men inga artiklar i konventionen kan ses isolerade, de bildar en väv där trådarna går in i varandra. Barns fysiska hälsa och välfärd är bara en aspekt av artikel 6, en annan är den psykiska, moraliska och sociala utvecklingen som anges i artikel 27. Med den utgångspunkten går det att föra en diskussion om hur föräldraskapsstödet förverkligar barns rätt till utveckling och hälsa i relation till barns rätt till delaktighet. I Barnkonventionen finns en inneboende och ibland outtalad motsättning mellan vuxnas skydd och barns delaktighet, mellan det utsatta, sårbara barnet och barnet som är en kompetent och socialt aktiv individ.  Vikten av att balansera skyddsaspekten i barnkonventionen med barns rätt till delaktighet har framhållits i flera sammanhang. Unicef, FN:s barnfond, beskriver barns delaktighet som en väg till andra rättigheter, t ex rätten till hälsa. ”Delaktighet är en grundläggande värdering som vägleder hur varje individs rättigheter tillgodoses och respekteras”, (Unicef, Fact Sheet participation). Jag har i min doktorsavhandling i folkhälsovetenskap (2018) undersökt hur barns rättigheter tolkas och hanteras i två manualbaserade föräldraskapsstödsprogram, som används generellt i Sverige, Alla barn i centrum (ABC) och Connect (u). Jag har analyserat programmens manualer, följt diskussionerna under två kurser och intervjuat barn vars föräldrar deltagit i någon av kurserna. Två av mina frågeställningar handlade om hur barns rättigheter skrevs in i manualerna och hur barns rättigheter diskuterades under kurserna. Låg tonvikten på skydd eller /och delaktighet?  Resultaten visade att ett vuxenperspektiv låg till grund för kursernas strategier för att hantera konflikter och stabilisera relationerna i familjen. Barns rätt till delaktighet togs inte upp vare sig i manualer eller diskussioner, men hade däremot en stark ställning hos de intervjuade barnen. Slutsatsen var att barns rättigheter behöver föras in i föräldraskapsstödet genom att barns erfarenheter tas tillvara vid utformning av kurserna i framtiden.

Anknytning till artikel 6: Föräldraskapsstödet syftar i grunden till att säkerställa barns överlevnad och utveckling, som uttrycks i artikel 6. Men inga artiklar i konventionen är isolerade. Barns fysiska hälsa och välfärd är bara en aspekt av artikel 6, en annan är den psykiska och sociala utvecklingen som anges i artikel 27. Med den utgångspunkten diskuterarn jag hur föräldraskapskurser förverkligar barns rätt till utveckling och hälsa i relation till barns rätt till delaktighet.

 

Barn som medaktörer i forskning – med syfte att utveckla metoder och verktyg för att arbeta med barns delaktighet i klinisk praktik

7-12

Petra Svedberg och Jens Nygren, Högskolan I Halmstad

Sammanfattning: Alla vård- och habiliteringsverksamheter har en skyldighet att involvera barn i den vård och de stödinsatser som de erbjuder. Trots detta är tillämpningen av insatser och e-hälsotjänster som främjar barns delaktighet i vård och habilitering eftersatta. Vid detta seminarium kommer vi presentera forskning där vi tillsammans med barn med sjukdom och funktionsnedsättningar utvecklat en e-hälsotjänst och ett frågeformulär som syftar till att stärka barns delaktighet i vård- och habilitering.

Beskrivning: När Barnkonventionen blir lag i Sverige får det som konsekvens att alla vård- och habiliteringsverksamheter åläggs en skyldighet att involvera barn i delat beslutsfattande kring den vård och stöd som de erhåller. Forskning visar att barn både vill och kan vara delaktiga i sin vård och habilitering, men att barns möjlighet att få delta i beslut som rör dem själva är ytterst begränsad. Det saknas metoder, strategier och verktyg för att arbeta med barns delaktighet i klinisk praktik.  Det finns ett stort nationellt och internationellt intresse för att utnyttja potentialen i digitala lösningar för förbättring av kvalitet inom vård- och habiliteringsverksamheter riktade till barn. Implementering av e-hälsotjänster pågår globalt, men kunskapsgapet är stort mellan rådande förväntningar och påvisade fördelar med införande av sådana lösningar. Det vetenskapliga underlaget för tillämpning av e-hälsotjänster som främjar barns delaktighet i vård och habilitering är begränsat. E-hälsotjänster som avser stödja involvering av barn i sin egen vård behöver vara anpassade efter barnens ålder, förmåga och preferenser och vila på både vetenskaplig grund och samskapande med barn.  Vid detta seminarium kommer resultaten från mångårig forskning som skett i samverkan med barn, föräldrar och personal i Region Halland, Region Skåne och Stockholms läns landsting att presenteras. Målet med forskningen har varit att bidra till att vård- och habiliteringsverksamheter riktade till barn i Sverige har beredskap, metoder och strategier för att arbeta med barns delaktighet. Målgruppen är barn i åldrarna 6–12 år. Vi har tillsammans med barn med långvarig sjukdom och barn med funktionsnedsättningar utvecklat en e-hälsotjänst i form av ett digitalt beslutsstöd och utvecklat ett frågeformulär riktade till barn som ämnar stärka barns delaktighet i vård- och habiliteringsverksamheter. Barn från målgruppen har aktivt medverkat i projektplanering, intervjuer, workshops och i validering av resultat. Det digitala beslutstödet och frågeformuläret används idag kliniskt på kuratorsverksamheten Karolinska Universitetssjukhuset och barnkliniken Region Halland. Seminariet innehåller följande presentationer:  1. Hur stödjer användningen av ett digitalt beslutsstöd i den praktiska vården barns möjlighet till delaktighet?  Petra Svedberg, Professor Högskolan i Halmstad. 2. Hur kan ett frågeformulär om barns delaktighet användas som stöd för kvalitetsutveckling i verksamhet? Jens Nygren, Professor Högskolan i Halmstad  Forskare, barn från målgruppen, personal från barn- och ungdomshabiliteringen Region Skåne och Karolinska Universitetssjukhuset kommer att medverka under presentationerna.

Anknytning till artikel 6: Seminariets fokus utgår ifrån att alla barn har rätt att vara delaktiga i frågor som berör dem själva. Generellt är barn med sjukdom och funktionsnedsättningar en målgrupp som ofta utesluts från att delta i forskning och i utveckling av insatser som är riktade till dem själva. Projektet bemöter dessa barns rätt att göra sin röst hörd genom att deras upplevelser och preferenser har efterfrågats i utveckling av digitala verktyg och frågeformulär. Presentationen knyter väl an till artikel 6, då den kunskap och de verktyg som tagits fram syftar till att främja barns möjlighet att vara självständiga och delaktiga i sin vård och habilitering.