2e Pornografi och sexuella övergrepp mot barn

Hur står sig Sverige internationellt i arbetet för att förebygga sexuella övergrepp mot barn? Presentation av ett jämförande index

  1. Våld

Britta Holmberg, Childhood

Världens länder har enats om att eliminera allt våld mot barn till år 2030. För att intensifiera detta arbete skapades år 2016 det Globala partnerskapet mot våld mot barn där Sverige blev första vägvisarland och därmed åtog sig att aktivt dela erfarenheter och lärdomar. Sverige är på många sätt ett föregångsland vad gäller barns rättigheter men även här finns stora brister, inte minst när det gäller sexuella övergrepp mot barn.

Som ett konkret bidrag till att stärka det globala engagemanget för att förebygga sexuella övergrepp mot barn har Childhood tillsammans med Oak Foundation givit The Economist Intelligence Unit i uppdrag att ta fram ett jämförande index över 40 länders insatser för att identifiera, förebygga och stoppa övergrepp mot barn. De områden som bedöms är lagstiftning, politiska vilja och kapacitet, attityder och omgivning samt privatsektor, civilsamhället och media. Indexet tydliggör hur länder tillgodoser flickor och pojkars rättigheter och visar även vilka brister som finns. I vår presentation av Indexet kommer vi att i sätta Sveriges utveckling i ett internationellt perspektiv och delvis ge svar på frågorna relaterade till Barnkonventionen 30 år. Hur har det gått? Vad har gjorts och vad har vi kvar att göra?

Indexet lanseras i december 2018 med övergripande slutsatser och ranking mellan länder. Efter det kan vi ge en mer detaljerad beskrivning av hur Sverige rankas i relation till andra länder och vilka lärdomar vi kan dra från andra länder. Vi kommer även att ge jämförande konkreta goda exempel från andra länder där Childhood är aktiva.

Några av de preliminära slutsatserna som redan nu kan dras är följande:
– sexuella övergrepp och exploatering av barn är ett omfattande problem som drabbar såväl fattiga som rika länder
– data saknas för att tillräckligt väl mäta och förstå omfattningen av problemet
– flickor drabbas i högre grad än pojkar men både lagstiftning, kunskap och insatser för att skydda pojkar från övergrepp saknas
– globalt har länders insatser i första hand gällt lagstiftning men implementering, resurser och politisk vilja är generellt svagare
– allt fler länder prioriterar insatser för att förebygga sexuella övergrepp och exploatering av barn och trots bristande resurser sker stora framsteg
– endast fyra länder har program för att behandla förövare

 

Pornografins påverkan på barns sexuella beteenden idag

  1. Våld

Åsa Kastbom, Universitetssjukuset i Linköping

I min föreläsning beskriver jag hur dagens pornografi ser ut, vad som möter barn och unga på nätet och hur det kan påverka deras egen sexualitet samt vad vi som vuxna, både privat och professionellt kan göra. Vad har staten för ansvar när det gäller barns tillgång till pornografi och följer vi Barnkonventionen?

Dagens barn och ungdomar har generellt mycket god tillgång till internet och därmed även till pornografi på ett sätt som inte var lika enkelt förr i tiden. Dagens pornografi består till stor del av våld och förnedring och når barn långt ner i åldrarna. I mitt kliniska arbete som överläkare på BUPs Traumaenhet, BUP Elefanten, Psykotraumateamet och Barnskyddsteamet på Universitetssjukhuset i Linköping har jag börjat se hur dagens pornografi påverkar barn och ungdomar negativt. Deras sexuella beteenden kan påverkas på olika sätt och det finns en stor risk att våld och förnedring normaliseras. Enligt Barnkonventionen skall staten ta ansvar för massmediers roll när det gäller tillgång till information via till exempel internet och barn skall skyddas mot psykiskt våld och sexuella övergrepp.

Sexualbrott på nätet – hur mår de barn som drabbats?

  1. Våld

Malin Joleby, Sara Landström, Carolina Lunde, Göteborgs universitet och Linda Jonsson, Linköpings universitet

I takt med att antalet sexualbrott mot barn på nätet ökar, krävs mer kunskap kring de barn som drabbas och hur de påverkas av att övergreppen skett online. I denna föreläsning presenteras vår forskning kring vad för internetrelaterade sexualbrott barn utsatts för, samt deras psykiska mående innan, i samband med, och efter övergreppen.

Beskrivning: Barnkonventionen artikel 34

Konventionsstaterna åtar sig att skydda barnet mot alla former av sexuellt utnyttjande och sexuella övergrepp. För detta ändamål ska konventionsstaterna särskilt vidta alla lämpliga nationella, bilaterala och multilaterala åtgärder för att förhindra;

(a) att ett barn förmås eller tvingas att delta i en olaglig sexuell handling.

(b) att barn utnyttjas för prostitution eller annan olaglig sexuell verksamhet.

(c) att barn utnyttjas i pornografiska föreställningar och i pornografiskt material.

Antalet polisanmälningar gällande sexualbrott mot barn på nätet har ökat drastiskt de senaste åren. I enligt med Barnkonventionens artikel 34 är länder skyldiga att skydda barn mot alla former av sexuella övergrepp, men i takt med kommunikationsteknologins hastiga utveckling halkar lagstiftningen efter. En konsekvens av detta är att det rättsliga skyddet för barn är bristfälligt när det handlar om sexualbrott som sker online. Enligt rättslig praxis har det i regel inte ansetts lika allvarligt ur kränkningssynpunkt att utsättas för ett internetrelaterat sexuellt övergrepp, jämfört med ett fysiskt sexuellt övergrepp. Ny psykologisk forskning motsäger dock detta antagande.

I vårt forskningsprojekt har vi studerat domar rörande sexualbrott mot barn på nätet från svenska domstolar under år 2017. Domarna har analyserats med fokus på vilka barnen är som drabbats, vad de har varit utsatta för, samt deras psykiska mående innan, i samband med, och efter de sexuella övergreppen. Genom att analysera vad som nämns om de utsatta barnens mående har vi kunnat kartlägga en mängd psykologiska konsekvenser hos de drabbade. Resultaten visar att barn som utsatts för sexualbrott på nätet riskerar att drabbas av en rad olika psykologiska besvär (problem i relation till sig själva, till personer i sin omgivning, samt beteendemässiga problem), och vi ser inget stöd för antagandet att det skulle vara en förmildrande omständighet att övergreppet skett online.

Ökad kunskap kring hur nätrelaterade sexuella övergrepp påverkar måendet hos de barn som utsatts är av stor vikt. Både för att kunna erbjuda barnen den rättsliga upprättelse de förtjänar, samt det stöd de kan vara i behov av. Resultaten kommer att diskuteras utifrån rådande forskning och rättslig praxis, samt utifrån Barnkonventionens 34e artikel.