2e Det späda barnets rätt till utveckling

Föräldrar- spädbarn Hagadal- en verksamhet med fokus på att förebygga och stärka det ofödda och späda barnets rätt till utveckling.

0-6

Anna Lennartsson och Jenny Johansson,  Föräldrar- spädbarn Hagadal

Sammanfattning: Under de 1000 första dagarna, från befruktning till barnets 2 års dag, utvecklas grunden för barnets kognitiva, sociala och emotionella utveckling. Föräldrar- spädbarn Hagadal är en förebyggande verksamhet, i samverkan mellan Linköpings kommun och Region Östergötland, som arbetar för att;

Värna det ofödda och späda barnets rätt till utveckling.

Genom insatser till hela familjesystemet med fokus på samspelsinterventioner, samtalsstöd och gruppverksamhet har vi möjlighet att redan tidigt i graviditeten och med det lilla barnet, arbeta förebyggande för att stärka anknytning och barnets kognitiva, sociala och emotionella utvecklingsmöjligheter.

Beskrivning: Föräldrar- spädbarn Hagadal är en förebyggande verksamhet, i samverkan mellan Linköpings kommun och Region Östergötland, som arbetar för att;

Värna det ofödda och späda barnets rätt till utveckling.

I kontakt med blivande och nyblivna föräldrar har vi möjlighet att redan tidigt i graviditeten och med det lilla barnet, arbeta förebyggande för att stärka anknytning, mellan barn och förälder, eller annan omsorgsgivare, och det späda barnets utvecklingsmöjlighete och potential.

Föräldrar kan själva söka stöd från verksamheten, som också tar emot remisser från Kvinnohälsan, BVC, psykiatri och socialtjänst. Målgruppen är familjer vars livssituation kan medföra svårigheter att skapa en trygg anknytning hos det späda barnet, på grund av psykisk/ somatisk ohälsa, trauma, våld/ missbruk, socioekonomisk utsatthet eller funktionsnedsättning. Stödet till det enskilda barnet kan ges på olika nivåer, förutom stabiliserande, behandlande och förebyggande insatser är samspelsarbetet centralt i kontakt med barn och föräldrar. Vägen till förändring går genom barnets nära relationer, men barnets närvaro i rummet ger viktig information om hur stödet till barn och förälder kan utformas. Konkreta samspelssituationer vid blöjbyte, matning, lek, ger information om hur föräldern uppfattar barnets signaler, tolkar och kan ge ett adekvat svarsbeteende, men också vilka samspelsfärdigheter barnet besitter. Fokus i samspelsarbetet är att väcka omsorgsgivarens nyfikenhet på barnet, öka förälderns mentaliseringsförmåga och lyhördhet, för att ge barnet dess bästa förutsättningar för utveckling och kompetens.

Verksamheten är anpassad utifrån att möta behov hos gravida föräldrar och späda barn. Ett samtal/ möte måste få ta tid, då barnens behov ska få ta plats i rummet. Den omgivande miljön i huset är lugn och trygg. För att ge det enskilda barnet bästa förutsättningar för en trygg utveckling är vi måna om att engagera samtliga viktiga anknytningspersoner i det sammanhang som barnet verkar i. För att underlätta för enskilda familjer men också understödja föräldrars förmåga till generalisering har behandlaren möjlighet att göra hembesök.

Det relationella och systemiska perspektivet är centralt i behandlingsarbetet och parallellt med samspelsinterventioner löper samtalsstöd i olika former. Insatser i verksamheten utgår från olika metoder såsom; Cos- P, ICDP, Marte Meo, ADBB, PYC, ITP, familjeterapi, KBT och föräldra- barngrupper.

Under de 1000 första dagarna, från befruktning till barnets 2 års dag, utvecklas grunden för barnets kognitiva, sociala och emotionella utveckling. Vår förhoppning är att vid Barnrättsdagarna få möjlighet att berätta mer om hur vi på Föräldrar- spädbarn Hagadal arbetar med hela familjesystemet för att stärka de späda barnets rätt till utveckling.

 

Västra Götalandsregionens länsgemensamma riktlinje för hur kommun och hälso- och sjukvård ska samverka vid oro för väntat barn.

0-6

Lina Ljung Roseke VGR Barnskyddsteam och Tina Andersson VGR Kunskapscentrum för jämlik vård

Sammanfattning:

I Västra Götaland pågår ett arbete med att ta fram en länsgemensam riktlinje för hur kommun och hälso- och sjukvård ska samverka vid oro för väntat barn. Riktlinjen uppmärksammar att det redan under en graviditet kan det finnas behov av samverkan mellan kommun och hälso- och sjukvård, då det finns oro för ett väntat barns hälsa och säkerhet. En arbetsgrupp sammansatt av representanter från både kommun och hälso- och sjukvård har arbetat fram ett dokument som beskriver hur man kan samverka i de ärenden där det finns samtycke samt inget samtycke.

Beskrivning: I Barnkonventionens ingress anges det att ”barnet pga. sin fysiska och psykiska omognad behöver särskilt skydd och särskild omvårdnad innefattande särskilt rättsligt skydd, såväl före som efter födseln”. I Västra Götaland pågår ett arbete med att ta fram en länsgemensam riktlinje för hur kommun och hälso- och sjukvård ska samverka vid oro för väntat barn. Riktlinjen stärker det lilla barnets röst genom att säkerställa rätten till omvårdnad och skydd, kärlek och trygghet samt se till att man redan från början i livet får sina behov tillgodosedda. Framförallt ser den till att de allra yngsta barnen som riskerar att växa upp under svåra förhållanden, får uppmärksamhet från start.

Den länsgemensamma riktlinjen uppmärksammar att det redan under en graviditet kan det finnas behov av samverkan mellan kommun och hälso- och sjukvård, då det finns oro för ett väntat barns hälsa och säkerhet. Oro för det väntade barnet kan exempelvis handla om den gravidas, partners/medförälders eller annan närståendes missbruk, psykisk ohälsa/sjukdom eller sociala problem. Utifrån dessa riskfaktorer finns då behov av att kommun och hälso- och sjukvård tillsammans planerar stöd- och hjälpinsatser till den gravida och/eller närstående, med syfte att förebygga och förhindra att barnet när det är fött, far illa. Enbart i spridda delar av Västra Götaland finns överenskommelser om samverkan mellan socialtjänst och hälso- och sjukvård om det väntade barnet.  Detta trots att både HSL och SoL poängterar vikten av att tidigt upptäcka och uppmärksamma behov av stöd och hjälp.

Det ojämlika erbjudandet i regionen samt det väntade barnets behov av insatser i ett förebyggande syfte har uppmärksammats av bl.a. Västra Götalandsregionens Barnskyddsteam. Beslut togs 2018 av högsta ledning inom Hälso- och sjukvårds samt Kommun att arbeta fram en gemensam samverkansöverenskommelse mellan Västra Götalandsregionens 49 kommuner och hälso- och sjukvård. En arbetsgrupp sammansatt av representanter från både kommun och hälso- och sjukvård har arbetat fram ett dokument som beskriver hur man kan samverka i de ärenden där det finns en oro för det kommande barnet, både där det finns samtycke och inget samtycke.

Anknytning till artikel 6: I enlighet med artikel 6 stärker riktlinjen det lilla barnets röst genom att försöka säkerställa barnets rätt till omvårdnad och skydd, kärlek och trygghet samt se till att man redan från början i livet får sina behov tillgodosedda. Framförallt säkerställer den att de allra yngsta barnen som riskerar att växa upp under svåra förhållanden, får uppmärksamhet från start.