2a Barnkonventionen nationellt och kommunalt

Arbete med barn och ungas rättigheter utifrån ett nationellt perspektiv

Åldersövergripande arbete

Mikael Mattsson Flink och Zophia MellgrenSveriges Kommuner och Regioner (SKR)

Sammanfattning: Med utgångspunkt i arbetet kring barn och unga ger Sveriges Kommuner och Landsting en nulägesrapport om det nationella arbetet inom det barnrättsliga området. Det kan röra sig om barn som kommer i kontakt med socialtjänsten, som placeras, befinner sig i tvångsvård, med föräldrar som har en egen problematik eller barn som på annat sätt lever i utsatthet. Under seminariet redogörs för både tidigare och pågående utvecklingsarbete utifrån flera olika perspektiv.

Beskrivning: Med utgångspunkt i  arbetet kring barn och unga ger Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) en nulägesrapport om det nationella arbetet inom det barnrättsliga området inklusive barnkonventionen.

Vi vet att barn och ungas uppväxtvillkor påverkar förutsättningarna för barn och ungas utveckling för god hälsa. SKL arbetar på en bred front inom många olika områden som tangerar barnrättsområdet, både genom utvecklingsarbete tillsammans med kommuner, regioner och inom ramen för statliga satsningar. Det rör till exempel barn som kommer i kontakt med socialtjänsten, som placeras, befinner sig i tvångsvård, med föräldrar som har en egen problematik eller barn som på annat sätt lever i utsatthet. Tidig upptäckt, tidiga insatser, samarbete, samverkan och delaktighet är några av de viktiga nyckelkomponenter som behövs för att lyckas i utvecklingsarbetet.

En lagstiftning förpliktigar och att barnkonventionen som lag innebär en ambitionshöjning och ett större ansvar. Ett utvecklingsarbete har skett för att rusta kommuner, regioner för att klara utmaningarna. Arbetet med fortsatt implementering kommer att genomsyra SKLs arbete även framöver. Under seminariet redogörs för både tidigare och pågående utvecklingsarbete utifrån olika perspektiv.

Anknytning till artikel 6: Alla delar i innehållet knyter på olika sätt an till artikel 6 om barns rätt till liv, överlevnad och utveckling, i synnerhet om man beaktar en bredare syn på vad man behöver arbeta med för att uppnå intentionen i artikel 6 och övriga barnkonventionen. Under seminariet presenteras flera olika perspektiv, vilka alla kan knyta an till olika artiklar i barnkonventionen.

 

Nu är det Sveriges kommuners tur att med stöd från metoden implementera barnkonventionen och att gå från ord till handling.

Åldersövergripande arbete

Katharina EisenPernilla Baralt, Cecilia Ljung, UNICEF Sverige samt Karlskoga kommun och Degerfors kommun

Sammanfattning: UNICEF Sverige tillsammans med Karlskoga och Degerfors kommuner berättar om metoden Barnrättskommun och om hur den kan tillämpas. Barnkonventionen som lag ställer nya krav på landets kommuner. Med metoden kan kommuner utveckla sitt sätt att arbeta med barnkonventionen så att den genomsyrar hela organisationen. En Barnrättskommun gör åtagandet att arbeta aktivt för att alla i kommunen ska känna till barnets rättigheter och att de efterlevs.

Beskrivning: Metoden Child Friendly Cities har utvecklats av UNICEF internationellt och hundratals städer och kommuner har anpassat modellen till sina länders förutsättningar med goda resultat. UNICEF Sverige presenterar metoden för Barnrättskommun

Barnrättskommun är en metod anpassad till kommuner för att underlätta att följa FN:s konvention om barnets rättigheter och den lagstiftning som gäller  i Sverige om barnets rättigheter. Metoden syftar till att höja och säkra barnrättsperspektivet lokalt samt bidra till att skapa samverkansmöjligheter mellan kommun, föreningar och företag. Arbetet med Barnrättskommun leder också till ökat samarbete mellan barn, unga och vuxna för att möjliggöra hållbara städer och samhällen. För att bli en Barnrättskommun arbetar sig kommunen igenom fem steg från samarbetsavtal till diplomering. Innehållet fokuserar kring fem mål:

1.Barnkonventionen är väl känd för alla i kommunen och efterlevs på alla nivåer.
2.Barn kan påverka i frågor som är viktiga för dem
3.Barn kan delta i planering, utformning och utvärdering av den verksamhet som är avsedd för dem
4.Barn upplever trygghet i sin kommun
5.Barnets bästa beaktas alltid i alla ärenden som rör barn

En Barnrättskommun kan och vill göra skillnad för barn och unga. Metoden bygger på analys, planering, genomförande samt åtgärdsverktyg för implementering. Att arbeta med barnrättsfrågor är inte bara några förvaltningars ansvar utan alla förvaltningar i en kommun har sitt ansvar att ta.

Karlskoga och Degerfors kommuner är två av UNICEF Sveriges första diplomerade Barnrättskommuner. De har arbetat med metoden sedan 2017. De berättar om hur de systematiskt  och metodiskt har arbetet i kommunerna för att implementera barnkonventionen i sitt dagliga arbete genom styrning, ledning och samsyn. Karlskoga och Degerfors har gjort sin barnrättsutvecklingsresa, i två kommuner, i samverkan genom en grundläggande kartläggning genomarbetad av en strategisk arbetsgrupp med koppling till ledning och verksamhet. Kommunerna ser även sitt arbete med UNICEFs metod för Barnrättskommun som en del i sitt demokratiarbete. En diplomering är inte en ändstation utan en början på ett fortsatt långsiktigt och systematiskt utvecklingsarbete med barnets bästa i fokus.

Under workshopen kommer du att få testa metoden, ta del av de lärdomar och erfarenheter som Karlskoga och Degerfors kommuner har gjort. Dessa kommuners målsättning för arbetet är att ”det ska vara lätt att göra barnrätt”. Målsättningen är också att få in utvecklingsarbetet i såväl linjearbetet som i beslutsprocesser. Detta vill vi gärna förmedla. Att arbeta med kunskapshöjning, enkel kommunikation och implementera i styrdokument är några delar av vad workshopen kommer att innehålla.

Anknytning till artikel 6: Syftet med metoden är att få barnrättsperspektivet att genomsyra alla nivåer i all verksamhet som berör barn och unga direkt eller indirekt. Det är inte några förvaltningars ansvar att arbeta med barnkonventionen, alla behöver ta sitt ansvar i det arbetet. Metoden bygger på att synliggöra barnets bästa, men också att främja samverkan internt och externt i kommunen. Samverkan blir en framgångsfaktor för att främja barnets rätt till möjlighet att utvecklas.