1e Effektivisera och utveckla samverkan

Börja prata – Ett samverkansprojekt mellan socialtjänsten & barn- och ungdomsverksamheten i Laholms kommun

7-12

Ingrid Gustavsson, Karin Tideman1, Ola Brandt2, Petra Filipsson3

1 Elevhälsan
2 Socialtjänsten
3 Skolan
Sammanfattning: Börja prata är ett arbete som samägs av skola, elevhälsa och socialtjänst. Arbetet utgår från en kommunövergripande ambition att främja psykiskt välbefinnande för barn/elever. Börja prata har initierats utifrån ett brukaperspektiv. Vi berättar tillsammans om vår metod, forskningen och det positiva resultatet. Projektet vänder sig till elever i åk fem. Förutom representanter från de olika verksamheterna deltar några elever från årskurs fem i föreläsningen.

Beskrivning: ”Börja prata” är ett samarbete mellan elevhälsan, grundskolan och socialtjänsten. Från 2017 samarbetar vi även med Halmstad Högskola, Jens Nygren professor i Hälsoinnovation. Sedan ett år tillbaka ingår även doktorand Mikael Ahlborg som är ansvarig för den forskning som bedrivs i projektet. ”Börja prata” har initierats utifrån unga vuxnas tankar och egna erfarenheter av att vara anhöriga barn till föräldrar med missbruk/psykisk ohälsa/våld i nära relation och erfarenhet av socialtjänsten. De satte fokus på barns bristande kunskap om problemområdet samt var man kunde få hjälp. Deras upplevelse var att det tog lång tid.

När det gäller målgruppen visar forskning på ökade risker för att utveckla ohälsa av olika slag.

Syfte/Mål med ”Börja prata”

  • Förebygga ohälsa och stärka den psykiska hälsan över tid.
  • Att börja prata om psykisk ohälsa och hur det är att ha anhöriga med psykisk ohälsa/missbruk samt vart man kan vända sig för att få hjälp.
  • Att visa att det är OK att prata både som barn och som vuxen.
  • Att visa att det finns hjälp att få.
  • Att öka kunskapen om ämnet samt om socialtjänstens uppdrag.
  • Att öka samarbetet mellan socialtjänst-skola-elevhälsa.

”Börja prata” ökar elevers kunskap om psykisk ohälsa, missbruk och socialtjänstens arbete för att hjälpa familjer som har det svårt.  Kunskap om hur de som barn ska gå tillväga om de behöver stöd eller hjälp ökar också. Enkätsvaren visar att projektet har potential att stärka elevers resiliens kortsiktigt. Forskning pågår för att utvärdera långsiktiga effekter. Projektet stärker även eleverna i att prata om problemområdet då de får hjälp med att sätta ord på sina upplevelser.

Utifrån projektets syften så ses positiva resultat gällande andel elever som känner att de har någon som verkligen bryr sig om dem samt någon som kan hjälpa om de behöver. ”Börja prata” stärker även samarbetet mellan socialtjänsten och skolan och skapar förutsättningar för att långsiktigt implementera nya rutiner kring samverkan som kan gynna barn och ungdomar.

Vi som föreläser kommer från skolan (rektor + elever), elevhälsan (specialpedagog), socialtjänsten (Enhetschef + projektledare). Vi ger våra olika perspektiv på vårt gemensamma arbete. Eleverna är med via media. Forksning redovisas.

Anknytning till artikel 6: En förutsättning för att bli aktör i sitt eget liv/påverka sin situation är kunskap. Barnen behöver även erfarenhet av att det är möjligt att prata både med vuxna och skolkamrater. Vår övertygelse är att barn i svåra situationer stärks genom att uppmärksammas och få dessa kunskaper och erfarenheter. Förutsättningar för att få hjälp genom en skolkamrat eller pedagog ökar om barnet kan och vet sin rätt till liv och utveckling.

Barnets rätt till utveckling och samverkan

Åldersövergripande arbete

Eva Haglund och Terese Forsberg Orust kommun, Anna-Karin Börjesson Västra Götalandsregionen

Sammanfattning: Det finns flera samverkansgrupper för barn och unga i Orust kommun. En kartläggning av dessa har gjorts och visar att det finns behov av att effektivisera och utveckla befintlig samverkan för barn och unga i Orust kommun. För att säkerställa att samverkansarbetet som görs är vad barnen faktiskt behöver har en barnkonsekvensanalys gjorts för att gå vidare med vad barnen själva tycker och hur samverkansgrupperna kan svara till barnens behov.

Beskrivning:

  • Så kan en kommun arbeta fram en samverkansorganisation utifrån Barnrättsperspektivet.

Att olika aktörer samverkar kring barn som har pågående insatser sker över hela Sverige och i alla kommuner. Samverkansgrupper träffas för att diskutera enskilda ärenden, fokusgrupper eller verksamheter för att sedan arbeta tillsammans och var och en med sitt uppdrag. Samverkan lyfts fram som en förebyggande åtgärd men också som något nödvändigt i de mer aktiva delarna kring barn som mål för insatser.

Men hur vet vi att samverkansarbete leder till utveckling och hur vet vi att de grupper och processer som vi har i kommunen verkligen är formade efter barnets behov och bästa? Bidrar verkligen just de grupper vi har till utveckling?

Orust Kommun har från oktober 2019 jobbat med att ta fram en barnkonsekvensanalys av deras samverkansorganisation. Kommunen har kartlagt de grupper som finns och vilket uppdrag de har men istället för att de olika grupperna skall analysera sig själva så har en arbetsgrupp valt att göra en analys där utgångspunkten blir barnet och barnen som är kärnpunkten för de olika samverkansgrupperna. Efter processen som nu är i full gång skall ett förslag kring en barncentrerad samverkansstruktur skapas och beslutas om. Orust Kommun har nyligen gjort en barnkonsekvensanalys kring Nattis – Förskola på kvällar och natt. Tillvägagångssättet från det projektet har varit en bas för arbetet.

Kom och lyssna på arbetsgruppen:

  • Så inkluderade vi barn i processen
  • Hur skapar samverkan utveckling?
  • Hur inkluderar vi vårdnadshavare i samverkansarbetet
  • Hur kan vi ta ansvar för barnets rätt när vi kommer från olika organisationer med olika uppdrag?
  • Hur skapar vi utrymme för effektiv samverkan där barnets bästa är centrerat.

Arbetet leds av en partsammansatt arbetsgrupp med uppdrag från Närsjukvårdsgruppen. Två studenter som skriver C-uppsats kopplas till arbetet och två barnrättsspecialister stödjer processen.

Anknytning till artikel 6: För att säkerställa att Orust kommuns arbete med barn och unga ligger i linje med barns rätt till psykisk och social utveckling vill kommunen att barnets perspektiv ska genomsyra samverkansgrupper vars uppdrag är att arbeta för barnets bästa. Detta tydliggörs genom en barnkonsekvensanalys för att lyfta att primärt fokus för kommunens tvärsektoriella samverkansarbete för barn och unga är barnets bästa.