1d Samtala med barn – två metoder

Möjliggöra för barn att berätta – In my shoes

Åldersövergripande arbete

Lisa Skiöld Barnombudet i Uppsala län, ,Karin Fängström Uppsala universitet
Sammanfattning: In My Shoes är en datorstödd intervjumetod för barn – främst för yngre barn eller barn som har svårt att uttrycka sig.

Metoden kan med fördel användas inom socialtjänstens utredningar, såväl inom barnavårdsärenden som familjerätt, inom förskolans/elevhälsans/skolans arbete kring konflikter eller vid oklarhet kring vilken form av stöd som kan behövas, eller inom vårdsammanhang för att förtydliga barns upplevelser av sin kropp och smärta.

Beskrivning: Intervjumetoden In My Shoes hjälper barn från 3 år och uppåt att berätta vad de har varit med om och hur de har det. Metoden har även prövats för äldre barn och vuxna med kommunikationssvårigheter.

In My Shoes är lämplig att använda inom t ex socialtjänst, vård, hälsa, skola/förskola. Erfarenhet av samtal/intervjuer med barn är en förutsättning för att kunna använda sig av metoden.

Studier från Uppsala universitet visar att In My Shoes ger tillförlitliga och fullständiga utsagor. Metoden verkar också särskilt kunna hjälpa blyga och svårkommunicerade barn att prata mer. Vid närmare undersökningar av innehållet i barnens utsagor framkom att barnen kunde berätta både detaljerat och nyanserat om sina känslor och upplevelser.

Metoden har använts i England inom olika verksamheter i flera decennier. Under intervjun används ett särskilt datorprogram med väl beforskade, till synes enkla, bilder.

Programmet är upplagt så att barnet och intervjuaren systematiskt går igenom olika moduler. I de olika modulerna får barnet till exempel namnge olika känslouttryck och med hjälp av dessa och andra symboler berätta hur hen har det. Det finns också en modul för fysiska upplevelser. Där kan barnet med hjälp av bilder och symboler beskriva var det gör ont, hur smärtan känns och hur intensiv den är.

Exempel på frågor i programmet:

  • Situation– olika ansiktsuttryck visas på skärmen – ”Känner du igen någon av de här känslorna?” (intervjuaren pekar på ansiktsuttrycken och barnet beskriver med egna ord vad hen tycker att bilderna beskriver för känslor)
  • Situation– barnet i sitt hem – ”Känner du nån gång på det här sättet, att du är ledsen när du är hemma?” (i programmet gås alla känslor igenom och barnet kan berätta fritt med utgångspunkt i känslan)
  • Situation– barnet berättar om magsmärta – ”Finns det någon av de här symbolerna (intervjuerna pekar på symboler för olika typer av smärta eller fysiska upplevelser) som du tycker beskriver hur det känns i magen?”

Barnet och/eller intervjuaren skriver eller markerar med hjälp av symboler, direkt i de olika modulerna, det som barnet berättar om. Programmet erbjuder även möjligheter att lägga till tanke- eller pratbubblor i bilderna som modulerna visar.

Allt som justeras och skrivs i programmet sparas i en särskild logg som kan användas för utskrift och analys av intervjun.

Forskarna Karin Fängström och Anton Dahlberg på Uppsala universitet utför utbildningarna och föreningen Barnombudet i Uppsala län arrangerar och håller i det administrativa och möter också många verksamheter där det finns behov av upplägget.

Anknytning till artikel 6: Många verksamheter upplever utmaningar kring att göra barn delaktiga i frågor som är viktiga för barnen – till exempel socialtjänst, förskola, skola och vården. In My Shoes erbjuder ett konkret verktyg som fungerar bra framförallt för barn som har svårt att beskriva sina känslor och upplevelser.

För att kunna tillgodose barnets rätt till liv och utveckling är delaktigheten viktig för kvalitét och KASAM – känsla av sammanhang.

UPS, ett verktyg för att underlätta i samtal om föräldraskap med hjälp av bilder

0-6

Lydia SpringerChristine Eriksson-Mattsson, Agnetha HammerinSUF-Kunskapscentrum
Sammanfattning: För en förälder som har kognitiva svårigheter kan det vara svårt att utan kommunikationsverktyg beskriva vad de skulle behöva stöd i för att stärka föräldraförmågan. Konsekvensen kan bli att inte rätt föräldraskapsstöd ges. Genom tre visuella kommunikationshjälpmedel i Understanding Parent Support (UPS), skapas en konstruktiv dialog mellan professionella och föräldrar vilket leder till en gemensam förståelse för vilket föräldraskapsstöd som behövs.

Beskrivning: För föräldrar som har kognitiva svårigheter kan det vara svårt att utan kommunikationsstöd och kognitivt stöd beskriva vad de skulle behöva stöd i för att stärka föräldraförmågan och förbättra livsvillkor för sina barn. Konsekvensen kan bli att föräldrarna inte känner sig delaktiga i planeringen av insatser och därför kanske inte heller får det föräldraskapsstöd som de egentligen behöver. Utifrån forskning och klinisk erfarenhet vet vi att med lämpligt stöd kan många föräldrar med kognitiva svårigheter möta behoven hos sina barn, men stödet behöver vara individuellt anpassat.  I dagsläget saknas speciellt konstruerade utrednings- och bedömningsverktyg när det gäller utformning av stöd för föräldrar med kognitiva svårigheter. Oftast används istället generella metoder vilket förutsätter att föräldrarna kan formulera vad i sitt föräldraskap de behöver stöd i samt att förstå vilket stöd som fordras för att det ska bli skillnad för barnet.

UPS är ett australienskt samtalsverktyg baserat på fil. dr. Margaret Spencers gedigna kliniska- och forskningserfarenheter. Med hjälp av de tre visuella kommunikationshjälpmedlen i UPS får man till en positiv dialog mellan professionella och föräldrar där man gemensamt ringar in vad föräldrarna behöver stöd i och gemensamt planerar för anpassade stödinsatser utifrån hela familjens behov.

Föreläsningen tar avstamp i FN:s konvention om Barnets rätt, företrädesvis artikel 6 och FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning, artikel 23 samt Nationell strategi för stärkt föräldraskapsstöd. Det handlar om barnen. Barns rätt till goda uppväxtvillkor och föräldrar med funktionsnedsättnings rätt till stöd i sitt föräldraskap, i utövandet av deras ansvar för barnets utveckling under hela barnets uppväxt.

SUF-Kunskapscentrum har tillsammans med Dr Spencer genomfört en workshop i Uppsala län där socialarbetare och föräldrar gemensamt har prövat materialet. Genomgående mycket positiv respons från såväl socialtjänstens utförare och myndighetshandläggare som från föräldrarna. SUF-Kunskapscentrum har härefter i uppdrag från länets kommuner och Regionen att än mer anpassa materialet till svenska förhållanden och sprida det.

Kommentarer från föräldrarna: Superkul, intressant, riktigt lärorikt. Fått mod! Blev tydligare med bilder, mindre missuppfattningar. Socialtjänsten förstår mig bättre. Vill ha materialet själv för att ha i samtal med socialtjänst, BVC.

Kommentarer från de yrkesverksamma: Bilderna klargjorde svårigheter/vad som fungerade bra. Skapades gemensamt! Bra med ”ritprat” föräldern kunde då gå tillbaka i tiden och fylla i. Att UPS är ett visuellt verktyg gjorde det lätt att fånga upp trådar som kom fram under samtalet och återknyta till bilderna.

Anknytning till artikel 6: Barn till föräldrar med intellektuell funktionsnedsättning anses vara en riskgrupp. Placering sker oftast i hög grad på grund av brister i omvårdnad, för lite stimulans och olycksfall i hemmet. För att barn till föräldrar med IF ska få jämlika livsvillkor krävs anpassningar för föräldrarna, där goda kommunikationsverktyg är en förutsättning för att minska rädslan och därmed motståndet hos föräldrarna att ta emot stöd i sitt föräldraskap för barnets skull.