1b Trygga och utvecklande miljöer

Barnets rätt att utvecklas i trygga miljöer, från mottagare till medskapare! Trivsel- och trygghetsvandringar, att stärka delaktighet och trygghet.

Åldersövergripande arbete

Monica Gustafsson-Wallin, Monica GW Konsult
Sammanfattning: När barnets rättigheter förstärks i lagen stärks barnets rätt att vara en medskapare i det offentliga rummet. Hur kan vuxna ta till vara på barns och ungas perspektiv för trygga och inkluderande miljöer? Hur blir barn och unga medskapare när det byggs om, byggs nytt, renoveras eller inför en genomlysning av befintliga miljöer? Föreläsningen kopplar flera av rättigheterna (art 2, 3, 6, 12, 23, 24, 31) till vardagsnära rättighetsbaserat arbetssätt.

Beskrivning: När barnets rättigheter förstärks i vår lagstiftning stärks barnets rätt att vara en medskapare i det offentliga rummet. Miljöer och lokaler i det offentliga påverkar alla invånare när de är besökare, elever, patienter, kulturutövare etc. Hur kan de vuxna ta till vara på barns och ungas perspektiv för trygga och inkluderande miljöer? För att säkerställa barnets rätt till liv, överlevnad och utveckling, på kort och långsikt, kräver det ett arbetssätt av vuxna där barnets rätt till delaktighet inkluderas och formeras.

Hur upplever barn och unga t.ex. en vårdcentral – vad tryggar och vad skrämmer? Hur kan nya fritidslokaler och skolor utformas barnrättsbaserat, med hjälp av barns och ungas delaktighet? Hur kan vuxna arbeta så att barn blir medskapare när det byggs om, byggs nytt, renoveras eller inför en genomlysning av befintliga miljöer?

Trivsel och Trygghetsvandringar är ett arbetssätt där verksamheter och professioner kan samverka för att stärka barns och ungas rätt till miljöer som stärker deras utveckling, och skyddar.

Föreläsningen kopplar flera av konventionens artiklar (bl.a. art 2, 3, 6, 12, 23, 24, 31) till ett vardagsnära rättighetsbaserat arbetssätt. Vi lär mer om barnets rätt att utvecklas och tryggas fysiskt, psykiskt och socialt samt vilken betydelse miljöer och rum har för barnets rätt till den meningsskapande leken.

Jag som föreläser heter Monica Gustafsson-Wallin och arbetar som barnrättsstrateg och sakkunnig i barnets rättigheter. Jag har mer än tjugo års erfarenhet av strategiskt arbete och lärande i regioner, kommuner och idrottsrörelsen. Föreläsningen sker i dialog med deltagarna.

Anknytning till artikel 6: Barnets rätt till utveckling och överlevnad påverkas av de miljöer de vistas i. Miljöer som de både frivilligt besöker, eller befinner sig i pga andra omständigheter, tex skolplikt, vårdbehov etc. Barndomen har ett värde i sig själv och är en källa till kunskap om vad som skapar trygghet och delaktighet. Genom rättighetsbaserade arbetssätt kan vuxna skyldighetsbärare trygga barnets rätt till utveckling i de miljöer de vistas i.

 

Utvecklande lekmiljöer – om att släppa på vuxenkontrollen

Åldersövergripande arbete

Mimmi Beckman och  Magnus Carlberg, Parkenheten, Örebro kommun
Sammanfattning: Ett politiskt antaget mål med lekmiljöer i Örebro Kommun är att de ska bidra till barns hälsa och utveckling. Med utgångspunkt i detta mål har vi på Parkenheten i Örebro gjort en omfattande kunskapsresa för att förstå lek, och lekens värden bättre. Vi är nu mitt uppe i ett stort utvecklingsarbete där barnets bästa, barns rätt till lek, rätt till utveckling och rätt till delaktighet står i centrum.

Beskrivning: Barn behöver fri lek. De behöver rika och stimulerande lekmiljöer där de kan utforska, skapa och utveckla sin fysiska, mentala och sociala förmåga. Många moderna lekplatser motsvarar dock inte barnens behov. De är utformade efter vuxnas önskemål om snygg design, tydliga funktioner, ordning och reda, enkelhet i byggnation och förvaltning, säkerhet och kontroll. Detta innebär att många lekplatser, förskole- och skolgårdar i Sverige inte lever upp till Barnkonventionens artiklar om barnets bästa, barns rätt till lek, rätt till utveckling och rätt till delaktighet.

Parkenheten i Örebro har försökt förstå några av de målkonflikter mellan ett vuxen- och ett barnperspektiv som vi tror kan förklara varför barns lekmiljöer ofta är så torftiga och har så låga lekvärden. Vi har gjort en djupdykning i vad lek är, varför leken är så viktig för barns utveckling, och vad som kännetecknar bra och utvecklande lekmiljöer. På seminariet berättar vi om hur vi nu försöker ställa om våra arbetssätt med lekmiljöer. Vi har slutat bygga så kallade snabbmatslekplatser, och riktar istället in oss på hur vi kan bygga rika och gröna leklandskap för många olika sorters lek, hur vi kan skapa inkluderande lekmiljöer, hur vi kan använda konst som verktyg för barns rätt till delaktighet, samt hur vi kan hitta balansen mellan barns behov av utveckling och att flytta fram gränserna för sin förmåga, och vuxnas önskemål om säkerhet. En gemensam nämnare i flera av våra utvecklingsfrågor är att vi behöver släppa på vuxenkontrollen i barns lekmiljöer.

Det här utvecklingsarbetet ställer krav på en mycket djupare förståelse av lek, på nya arbetssätt och metoder, och på implementering av attityder och en värdegrund som utgår från barnets bästa. På seminariet vill vi dela med oss av våra erfarenheter och hoppas kunna inspirera fler att göra gemensam sak med oss och tillsammans fortsätta arbetet för att främja barns rätt till lek och utveckling.

Anknytning till artikel 6: Leken är barns främsta verktyg för att lära sig att förstå och hantera den värld som de föds in i. Leken är en biologisk drivkraft som är avgörande för barns fysiska, mentala och sociala utveckling. Att trygga barns möjligheter till fri lek är viktigt för barns utveckling. Ju rikare lekmiljöer, desto rikare lekmöjligheter och därmed större potential för utveckling. Det behövs mer kunskap om kännetecken för rika och utvecklande lekmiljöer.