1a

Lokal: Lars Lerin

Kl. 13:00 – 13:30

Polisanmälda brott mot barn i åldern 7-15 år

Åldersövergripande arbete
Övergripande

Föreläsare: Monika Sellgren Karlsson och Lisa Westfelt, Brottsförebyggande rådet

Sammanfattning: Brå har genomfört en stor kartläggning av polisanmälda brott mot barn mellan 7 och 15 år, som omfattar närmare 120 000 polisanmälda brott under åren 2018–2020. Resultaten beskriver, utifrån såväl kvantitativ som kvalitativ data, karaktären i den brottslighet som drabbar barn, likheter och skillnader i brottsutsattheten mellan flickor och pojkar och mellan barn i olika åldrar, samt hur de anmälda brotten fördelar sig mellan boendeområden med olika socioekonomisk status.

Beskrivning: Barn och unga är en särskilt brottsutsatt grupp, och att bli utsatt för brott som barn kan få allvarliga konsekvenser på både kort och lång sikt. När barn börjar skolan exponeras de för brott på nya arenor och av personer utanför hemmiljön. Trots detta har kunskapen om brottsutsattheten bland barn i grundskoleåldern varit begränsad. Brå har därför genomfört en stor kartläggning av polisanmälda brott mot barn mellan 7 och 15 år. Studien baseras på Brås målsägarstatistik, som innehåller utvalda brott mot person och där det är möjligt att särskilja de polisanmälda brott där barn är målsägare. Studien omfattar närmare 120 000 brott som drabbat målsägare i åldern 7–15 år under åren 2018–2020. En del barn förekommer i flera anmälningar under perioden, och totalt omfattar studien drygt 74 000 unika barn. I studien har också djupare analyser genomförts av ett urval om drygt 900 polisanmälningar och förundersökningar, för att närmare kunna belysa de brottssituationer som framträder bland de anmälda brotten.

Fokus i studien är att beskriva karaktären i den polisanmälda brottsligheten mot barn, vilka likheter och skillnader som kan ses mellan utsatta flickor och pojkar och mellan barn i olika åldrar, samt hur de anmälda brotten fördelar sig mellan utsatta barns boendeområden utifrån områdenas socioekonomiska status. Resultaten visar bland annat att hemmiljön är en av de fyra huvudsakliga arenor där barn utsätts för brott, vid sidan av skolmiljön, sociala medier och offentlig miljö. En stor del av det fysiska, psykiska och även sexuella våld som sker i barnens hemmiljö handlar om våld från vårdnadshavare. Utifrån de kvalitativa analyserna, visar studien att brottssituationerna i hemmiljön till exempel handlar om föräldrar med svårigheter att hantera barn med utagerande beteenden och som utövar våld mot dessa barn, om situationer med föräldrar i konflikt som anklagar varandra för att utsätta barnet för våld, och om situationer där barn utsätts för så kallat eftervåld i samband med föräldrars separation. Det handlar också om föräldrar som använder våld som en del av uppfostran, och om föräldrar som utövar våld i en kontext av psykisk ohälsa, missbruk, generell våldsamhet och/eller annan allvarlig omsorgsbrist. Även brottssituationer med hedersvåld mot barn framträder i materialet, liksom utsatthet för olika typer av sexualbrott i hemmiljön. Studien visar också att när det gäller hot- och våldsbrott och upprepad utsatthet för brott, är det flest anmälda brott och upprepat utsatta barn (per 1 000 barn) i områden med socioekonomiska utmaningar.

Anknytning till barnkonventionen och årets tema: Studien anknyter nära till artiklarna 19 och 34 i Barnkonventionen om barns rätt att skyddas mot alla former av fysiskt och psykiskt våld, skada eller övergrepp, vanvård eller försumlig behandling, misshandel eller utnyttjande, inklusive sexuella övergrepp. Den anknyter också bland annat till artikel 5 om föräldrars/vårdnadshavares ansvar för barnets uppfostran och utveckling, och till artikel 12 om barns rätt att uttrycka sin mening och höras i frågor som rör barnet.

 

Kl. 13.30 – 14.00

Hur kan vi se till att barn som bevittnat våld får tillgång till stöd och behandling?

Åldersövergripande arbete
Förälder har utsatt barnet eller annan för våld

Föreläsare: Amanda Nyberg, Stiftelsen Allmänna Barnhuset, Charlotte Qvandt, Barnahus Stockholm, Julia Wiklund Jabbour, Barnahus Malmö och Anette Lindskog Elmqvist, Barnahus Mellersta Skåne

Sammanfattning: Sedan 1 juli 2021 är det straffbart att låta barn bevittna våld, hot och sexuella övergrepp mellan närstående, vilket kan innebära både föräldrar och syskon. Banfridsbrottet har på många håll bidragit till ett ökat inflöde till barnahusen, men alla barn som bevittnat våld får inte tillgång till stöd och behandling. Under detta seminarium får vi ta del av konkreta arbetssätt och utvecklingsarbeten kopplade till barnfridsbrottet från olika barnahus runt om i Sverige.

Beskrivning: Barn som bevittnar våld kan vara i stort behov av information, stöd och behandling för att hantera de händelser som de varit med om. Men alla barn som utsatts för barnfridsbrott kommer inte till barnahus, av olika anledningar. Det stöd och de modeller som man tidigare haft för att erbjuda stöd till barn som utsatts för våld är inte alltid anpassade för gruppen barn som bevittnat våld. Hur kan vi då säkerställa att dessa barn får tillgång till information, stöd och behandling? Hur kan man samverka och gemensamt se till att barn som bevittnat våld inte hamnar mellan stolarna?

Under detta seminarium får vi höra hur barnfridsbrotten kan hanteras inom ramen för barnahus. Vi får ta del av konkreta exempel på hur man på olika barnahus samverkar kring barn som utsätts för barnfridsbrott och vilket krisstöd och annat stöd som erbjuds.  Seminariet inleds med en kort presentation av projektet Fjärde rummet som har fokus på stöd och behandling för barn som är utsatta för våld och övergrepp. Därefter får vi höra representanter från olika barnahus berätta om hur de arbetar för att fånga upp barn som utsatts för barnfridsbrott och säkerställa tillgången till stöd. Vi diskuterar problem kopplade till hanteringen av barnfridsbrott och potentiella lösningar med utgångspunkt i verksamhetsnära exempel.

Anknytning till barnkonventionen och årets tema: Temat för denna föreläsning och paneldiskussion knyter främst an till artikel 19 (skydd från alla former av våld och övergrepp), artikel 39 (rätt till rehabilitering och social återanpassning efter utnyttjande), artikel 24 (bästa möjliga hälsa, tillgång till hälso- och sjukvård samt rehabilitering samt artikel 34 (skydd från alla former av sexuellt utnyttjande och sexuella övergrepp).